FIBROMYALGINYTT

I förbundets tidning kommer från nästa nummer att finnas med
en spalt "Fråga Göran" där jag ska försöka besvara frågor som
inlämnas till Fibromyalgiförbundet

Göran S

SAMSJUKLIGHET

Om det förekommer flera diagnoser är det viktigt att läkaren anger
att det finns en samsjuklighet.

Samsjuklighet;

Det finns en osäkerhet bland handläggarna hur beslutsstödet ska tillämpas bl a i situationer där den försäkrade har fler diagnoser.

23 % av handläggarna har inte deltagit i utbildning. Av de som deltog ansåg 28 % att utbildningen höll låg kvalitet.
Beslutsstödet är inte ett beslutsunderlag för bedömning av rätt till sjukersättning utan bör i stället ge en impuls till utredning med läkarna.
Samsjuklighet är en förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom och kan vara en faktor som gör att det inryms i begreppet – allvarlig sjukdom/skada.

Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan.

Göran S

Intressant dom

I dom från Förvaltningsrätten blev resultatet att
tre nämndemän godkände men rådmannen, ordföranden
meddelade skiljaktig mening.

Alltså, trots att ordföranden ville ge avslag så fick
min kund godkänt sitt ärende om sjukersättning.

Göran S

Anamnes

Anamnes – Patientens egen redogörelse för sin sjukdom och dess förebud.

Vid dessa diagnoser blir det anamnestiskt som behandlande läkare tror på och därmed intygar med sin medicinska kunskap hur resp diagnos påverkar hälsotillståndet.

 

Göran S

Anpassade arbetsuppgifter

ANPASSADE ARBETSUPPGIFTER;

Om man har nedsatt arbetsförmåga, så kan man inte alltid bedömas i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När en person på grund av medicinska besvär endast klarar mycket anpassade arbetsuppgifter, krävs det, att en sådan anställning verkligen erbjuds, för att Försäkringskassan skall kunna neka sjukpenning.

Detta enligt ett utslag från Regeringsrätten.

 

Göran S

Socialstyrelsens beslutsstöd

Socialstyrelsens medicinska beslutsstöd gäller inte vid sjukersättning.

Kammarrätten i Göteborg har tydligt fastslagit i dom, mål nr 5927-10.

Beslutsstödet är riktlinjer för hur lång sjukskrivning som kan vara lämplig vid olika sjukdomar. Beslutsstödet är alltså inte tillämpligt i ärenden som rör sjukersättning. Ska bara användas när det gäller rätt till sjukpenning.

 

Göran S

SANNOLIKT!!!

Beviskrav

Av 3 kap. 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmåga på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet ”styrka” inte att beviskravet skulle vara högre än ”sannolikt”. Frågan är således om det är sannolikt att arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt.

Kammarrättens i Jönköping dom den 3 augusti 2011, mål nr 1538-11
Beviskravet – dvs graden av vad som krävs för att något ska anses bevisat är att det är tillräckligt att det är sannolikt för att förutsättningarna för sjukersättning ska vara uppfyllda.

Göran S

FK-KOMMENTARER

Jag slutar aldrig att förvånas över hur FK och "deras" läkare skriver.

1. Patienten kan sitta still, förstå frågor och kunde gå till tredje våningen.

2. FK-handläggare m- Kan du skriva brev till oss så har du full arbetsförmåga att ta ett lättare
    skrivarbete.
    När min kund svarade att det var systern som skrev, blev svaret: "Det kan ju inte jag se".

Göran

TIME-OUT

Hej
Åker till solen 28 nov och är åter 8 december
Göran

Aktivt arbetssökande

Ett ständigt problem är när någon blir utförsäkrad för ersättning och uppmanas att anmäla sig som arbessökande på Arbetsförmedlingen.
För att skydda sin Sjukpenninggrundande inkomst måste man, direkt första dagen efter utförsäkring, anmäla sig som aktivt arbetssökande. Aktivt arbetssökande innebär att man skrivs in med kod 11.
I många fall blir man inskriven som arbetssökande med förhinder, alltså annan kod (14?) och då har man inte sin SGI skyddad. Med resultat att man blir "0-klassad".
Ta den diskussionen med Arbetsförmedlingen .
Jag skulle i en sådan situation kräva att bli registrerad i kod 11 och framhålla att det kan dyka upp någon arbetsgivare som är intresserad den dag jag blir frisk.

Göran S

FRYSHUSET

Har åter fått möjligheten att närvara på Fryshuset i Stockholm den 17 nov 2012.
Projekt Boomerang "Barn till ensamma mammor".
Under tiden barnen tas om hand med olika aktiviteter får mammorna möjlighet
att träffa psykolog, jurist, kronofogdemyndighet, banktjänsteman och jag själv
för frågor de behöver hjälp med.
Jag har i tre år varit inbjuden för att hjälpa till med frågor som rör Försäkringskassan.

Göran S

KBT

Kognitiv Beteende Terapi

Forskare föreslår omprövning av riktlinjer för användning av kognitiv beteendeterapi vid behandling av fibromyalgi.

 

Granskning av studier visar att KBT-behandling vid fibromyalgi inte lindrar fibromyalgins nyckelsyndrom.

K. Bernardy och hans kollegor vid Saarlands universitetssjukhus i Tyskland analyserade 14 av totalt 27 randomiserade, kontrollerade studier av KBT vid fibromyalgi. Totalt handlade det om 910 undersökta personer som i snitt fick 27 timmars KBT-behandling under ett genomsnitt av 9 veckors tid. Det man primärt tittade på var resultatet av smärta, sömn, trötthet/utmattning och hälsorelaterad livskvalitet. Sekundära resultat omfattade påverkan på nedstämdhet, med vilken grad av självförtroende individen utför olika dagliga aktiviteter trots smärta, samt vårdsökningsbeteende. Analysen visade att KBT minskar nedstämdhet. Man kunde inte se någon avsevärd effekt på smärta, trötthet/utmattning, sömn och hälsorelaterad livskvalitet.

Vid fibromyalgi kan KBT anses förbättra patientens förmåga att hantera smärta samt förbättra depression och vårdsökningsbeteende, men författarna drar i sin sammanfattning slutsatsen att KBT inte kan rekommenderas som terapi för nyckelsymtomen vid FM, d.v.s. smärta, trötthet/utmattning, sömnstörningar eller hälsorelaterad livskvalitet. Baserat på dessa upptäckter föreslår författarna att den höga rekommendationsgrad för KBT som i dag finns inom riktlinjerna för hantering av fibromyalgi bör omprövas.

Källa; Journal of Musculoskeletal Pain

Göran S

ANAMNES

Anamnes – Patientens egen redogörelse för sin sjukdom och dess förebud.

Vid dessa diagnoser blir det anamnestiskt som behandlande läkare tror på och därmed intygar med sin medicinska kunskap hur resp diagnos påverkar hälsotillståndet.

Göran S

LÄKARE

AKTIVITETER

Hej igen. Det var ett tag sedan.

Jag har varit på Borås Fibromyalgiförenings möte.

Troligen kommer att finnas i Fibromyalgiförbundets tidning en "Fråga Göran"-spalt.

Ska till Fryshuset, Stockholm 17 november. Projekt "Boomerang, Barn till ensamma mammor".

Tidigare viktrekort på 1,8 kg handlingar har överträffats. fick i går 10,3 kg!!!

Göran S

SÅ HÄR KAN DET SE UT

Från en lycklig kund;

Har fått samtal från handläggaren på FK, hon sa att efter att hon och doktorn
gått igenom mina intyg har de bestämt att min sjukersättning ska gå igenom.

Så det var efterlängtade nyheter.
Jag tackar för all hjälp jag har fått av dig i denna svåra tid.
PS Det kanske räcker att ringa din handläggare.

Göran S

ERBJUDS SJUKERSÄTTNING

Flera som tidigare nekats sjukersättning har blivit uppringda av handläggare på FK och uppmanats att söka på nytt på grund av de nya direktiven.
GÖR ALLTSÅ NY ANSÖKAN OAVSETT OM DU HAR PÅGÅENDE ÄRENDE.
MEN KOMPLETTERA ÄVEN DITT PÅGEÅNDE ÄRENDE.
Göran S

HURRA FÖRSÄKRINGSKASSAN!!!

FÖRSÄKRINGSKASSAN BACKAR OM SJUKERSÄTTNING

 

Sveriges Radio Ekot den 17 september 2012 kl 13.00

 

Försäkringskassan ändrar bedömningen av vilka som ska få sjukersättning eller förtidspension som det tidigare kallades. Efter att ha granskat ett flertal fall i domstol backar nu myndigheten när det gäller den hårda tillämpningen av reglerna.

 

Antalet förtidspensionärer har sjunkit dramatiskt sedan regeringen ändrade sjukreglerna 2008. Då blev det svårare för den som varit sjuk länge att bli förtidspensionär.

 

Men Försäkringskassan har idag (17 september 2012) informerat alla anställda om att tillämpningen nu måste ändras.

 

Efter att ha granskat ett antal domar med svårvärderade sjukdomsbesvär konstaterar myndigheten att även personer med ”kroniska sjukdomar eller irreversibla skador” ska ha rätt till förtidspension/sjukersättning.

 

Det handlar till exempel om sjuka med Fibromyalgi, andra kroniska smärtsyndrom eller trötthetssyndrom och personer som varit sjuka länge och som har prövat om de kan arbeta.

 

Försäkringskassan skall alltså inte längre kunna neka någon sjukersättning bara genom att motivera med att ”arbetsförmågan inte kan anses stadigvarande nedsatt”. En formulering som infördes när reglerna ändrades 2008 och som inneburit att många långtidssjuka som sökt sjukersättning fått nej.

 

Från och med nu måste Försäkringskassan också väga in hur länge personen varit sjuk. Bland domarna som granskats finns exempel på personer som insjuknat redan år 2000 och sedan varit sjukskrivna, men inte fått rätt till sjukersättning.

 

I år räknar Försäkringskassan med 9500 nybeviljade personer med sjukersättning. Till följd av att man nu utvidgar rätten till sjukersättning räknar man med att den siffran ökar med ytterligare 1000 personer nästa år.

Om inte ditt ärende är avgjort så skicka in detta som komplettering.
Om ditt ärende är avslutat så gör du en ny ansökan

Göran S

FMR, FÖRSÄKRINGSMEDICINSK RÅDGIVARE

Det är benämningen på "Försäkringskassans" läkare som ibland används för att yttra sig om medicinska underlag.

Det kan hända att du inte är nöjd med yttrandet. Anser att det saknar information. Har lagts till information som du anser är felaktig.

Du kan då kräva (inte begära) att få en "second opinion" av annan FMR.
FK kanske först nekar till byte, men stå på dig och be att få tala med en överordnad, chef.

Jag har haft två ärenden där FK till slut gått med på att få ett nytt yttrande av annan FMR.
I det ena fallet var jag med vid besök på FK-kontor och då gick det snabbare.
I det andra fallet sa handläggaren först att det inte gick. Min kund kontaktade enhetschef som även han nekade.
Dock, efter någon dag fick min kund samtal från handläggaren som meddelade att ärendet skulle lämnas till annan FMR för yttrande

Med andra ord. Ge dig inte av ett första eller andra negativt besked.

Göran S

AKTIVT ARBETSSÖKANDE

När du får avslag på ansökan om sjukförsäkring eller sjukpennings måste du om du är arbetslös omedelbart, nästa dag, anmäla dig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
Gör du inte det blir du "0-klassad", placerad i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 0 kronor och blir inte berättigad till sjukpenning även om du har läkarintyg.

Om du hos Arbetsförmedlingen blir registrerad som arbetssökande med kod 14 innebär det att du är arbetssökane med förhinder. Då är du enligt Försäkringskasssan inte aktivt arbetssökande.

Du måste alltså se till att du är aktivt arbetssökande och inte registrerad som arbetssökande med förhinder för att få behålla din "sjukpenningklass", SGI.

Göran S

HURRA FÖR FMR!!!

FMR är Försäkringskassans rådgivande läkare, försäkringsmedicinsk rådgivare.

Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 6771-11, 2012-03-15

Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar NN berättigad till sjukersättning.

Försäkringskassan har i skrivelse till Förvaltningsrätten medgett, att mot bakgrund av nu föreliggande medicinsk utredning får NN,s arbetsförmåga anses stadigvarande helt nedsatt på grund av sjukdom. Han är därför berättigad till hel sjukersättning.

XX, försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR, tillika specialist i allmänmedicin, företagsvår och psykosocial medicin anför i yttrande den 2 januari 2012 bl.a. följande.

Diagnosen Kroniskt trötthetssyndrom har varit kontroversiell, men det bedöms inte finnas anledning att ifrågasätta denna diagnos. NN,s nuvarande symtombild överensstämmer med diagnoskriterierna för sjukdomen. Endast 10 % tillfrisknar helt. Det är sannolikt att NN,s tillstånd har blivit kroniskt. Prognosen är utifrån nu känd vetenskap dålig och bestående för all överskådlig framtid. NN har prövat många olika behandlingar utan framgång och det är inte troligt att det finns några ytterligare medicinska behandlingar som skulle kunna ge honom arbetsförmågan åter. Han har smärtor i kroppen och är infektionskänslig. Han har även en kognitiv nedsättning.

Om någon av Er har ett pågående ärende där beslut inte tagits anser jag att Ni ska skicka in detta som komplettering.
Jag har tyvärr ingen möjlighet att leta igenom alla mina akter.

 

Göran S

REKOMMENDERAT ?

Jag har en kund som fick problem med borttappade handlingar.
Hon skickade handlingarna med rek (rekommenderat) till omprövningsenheten. Då det gått ett tag kontaktade hon enheten och fick besked att de inte fått handlingarna.
Min kund hade kvitto på inlämnade handlingar.
Hon tog kontakt med posten och fick uppgift om datum, klockslag och namn på den som kvitterat, hämtat handlingarna.
Ringde åter omprövningsenheten och uppgav allt utom klockslag. Fick då svar från mydnigheten som även kunde säga vid vilket klockslag handlingarna hämtats.
Men, handlingarna var ändå försvunna.
Jag hade naturligtvis kopior på allt så det ordnade sig.

Med detta kan det vara värt att fundera på om handlingar alltid ska rekommenderas.

Göran

SAMSJUKLIGHET

Samsjuklighet;

Om läkaren bedömer att samsjuklighet förvärrar nedsättningen ska läkaren ange detta.

DE FLESTA HANDLÄGGARE UPPGER ATT DE INTE ALLTID BEGÄR KOMPLETTERINGAR NÄR SJUKSKRIVNINGSTIDEN ÖVERSKRIDS OCH MOTIVERING SAKNAS. FRÄMSTA ORSAKEN UPPGES VARA ATT DE INTE ANSER SIG HA TID.

Det finns en osäkerhet bland handläggarna hur beslutsstödet ska tillämpas bl a i situationer där den försäkrade har fler diagnoser.

23 % av handläggarna har inte deltagit i utbildning. Av de som deltog ansåg 28 % att utbildningen höll låg kvalitet.

Beslutsstödet är inte ett beslutsunderlag för bedömning av rätt till sjukersättning utan bör i stället ge en impuls till utredning med läkarna.

Samsjuklighet är en förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom och kan vara en faktor som gör att det inryms i begreppet – allvarlig sjukdom/skada.

Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan.

Det är viktigt att läkaren anger "Samsjuklighet" i intyget.

Göran S

OTILLRÄCKLIGA UPPGIFTER

RIKSREVISIONEN RiR 2009:07

”Beslut om sjukpenning – har Försäkringskassan tillräckliga underlag”

Försäkringskassan saknar ofta underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning.

Alltför många läkarintyg är bristfälliga . Uppgifter saknas eller är inte av tillräcklig kvalitet.

73 % ej tillräckliga. I 68 % saknas arbetsuppgifternas innehåll. Kompletteras ytterst sällan!!!

Det blir konsekvenser och risk för felaktiga beslut.       

Sakkunnig granskning saknas i var femte avslagsärende.

Riksrevisionen anser att det är anmärkningsvärt att de obligatoriska uppgifterna i det medicinska underlaget saknas i så stor utsträckning eller är bristfälliga SAMT ATT KOMPLETTERING SKER I SÅ LITEN GRAD.

Granskningens resultat visar därmed att Försäkringskassans handläggare ofta saknar underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning. Detta ger sämre förutsättningar för att besluten blir korrekta och rättssäkra. Risken ökar för att personer som har rätt till sjukpenning inte blir beviljade ersättning.

Göran S

FÖRSÄKRINGSKASSANS UTREDNINGSSKYLDIGHET

Kammarrättens dom den 31 oktober 2011, Mål nr 1814-10 kan vara vägledande när det gäller Försäkringskassans utredningsskyldighet. 

”Försäkringskassan bestred bifall då behandlande läkare inte angett några egentliga aktivitetsbegränsningar.

Kammarrätten – Enligt 3 kap. 8 § andra stycket AFL ska den försäkrade till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen.

Bestämmelsen anses innebära att det är den försäkrade som har ”bevisbördan” för att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

Att en sådan bevisbörda anses åvila den försäkrade innebär emellertid inte att Försäkringskassan, om den bevisning i form av läkarintyg som presenteras av den försäkrade anses vara bristfällig i något avseende, utan vidare kan vägra den försäkrade ersättning med hänvisning härtill.

Av övriga bestämmelser i AFL, bl.a. 3 kap. 8 och 8 a §§, av olika förarbetsuttalanden(se t.ex prop. 1994/95:147 s. 27 ff.) och av rättspraxis (se särskilt RÅ 2010 ref. 120) framgår tydligt att uttalanden om en försäkrades bevisbörda förutsätter att Försäkringskassan fullgör sin utredningsskyldighet. Om det medicinska underlag som presenteras av den försäkrade är bristfälligt, så att det inte går att bedöma på vilket sätt arbetsförmågan sätts ned på grund av sjukdom, finns det flera sätt för Försäkringskassan att skaffa sig ett bättre beslutsunderlag.

I det här fallet kan konstateras att de medicinska underlagen har varit knapphändigt ifyllda av den behandlande läkaren, och att detta särskilt gäller beskrivningen av hur sjukdomen begränsar NN,s aktivitetsförmåga. Enligt Kammarrättens mening har det i denna situation ålegat Försäkringskassan att försöka komplettera utredningen, t.ex. genom att ta kontakt med den behandlande läkaren. Några sådana åtgärder har dock, såvitt framgår av handlingarna i målet, inte företagits.

Den osäkerhet som kan anses finnas ska med hänsyn till Försäkringskassans utredningsskyldighet inte verka till nackdel för NN.”

Göran S

OFULLSTÄNDIGA LÄKARINTYG

Socialstyrelsens övergripande principer;

Hälso- och sjukvård dokumenterar diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag.

Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning med medicinskt underlag som grund. Läkarens bedömning är endast underlag för beslut om sjukpenning.

De båda parterna (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.

Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendationen när det gäller att förstå läkarens bedömning i det medicinska underlaget. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras.

Göran S

MÄNNISKOVÄRDE OCH SOLIDARITET

Grundlagen

För rättssäkerheten krävs också, att man inte bara väger in det, som står i den skrivna bokstaven i lagen utan också andra aspekter, som gör att man gör etiska överväganden, så att beslutet kan gå åt ena eller andra hållet.

Om det uppstår en situation, där det står och väger, finns principer i grundlagen och principer i sjukförsäkringen, som ska styra vägvalet.

Det handlar bl a om att beakta principer om människovärde och solidaritet.

Göran S

BEVISKRAV FÖR SJUKPENNING

Beviskrav

Av 3 kap. 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmåga på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet ”styrka” inte att beviskravet skulle vara högre än ”sannolikt”. Frågan är således om det är sannolikt att arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt.

Göran S

Rehabilitering - Habilitering

Ofta anger Försäkringskassan i sin motivering till avslag att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda.
Det kan vara så att vissa åtgärder som görs och som måste göras är habilitering och inte rehabilitering.
Habilitering innebär att du måste genomföra vissa åtgärder för att få en bra livskvalitet, kunna klara vardagen men det återskapar inte arbetsförmåga.
Det är en stor fördel om läkaren använder ordet "habiligtering" i läkarintyg/utlåtande.

EU-konventionen

Artikel 26

Habilitering och Rehabilitering

Habilitering är att en person tränar och får stöd så att den kan göra så mycket som möjligt.

Rehabilitering är träning för att lära sig att göra det man kunde förut.

Göran S

STORA SKILLNADER MELLAN FÖRVALTNINGSRÄTTERNA

Dagens Nyheter publicerade den 26 april 2012 en artikel angående skillnader mellan förvaltningsrätternas beslut/domar. Gäller år 2011.
Kan även fås på DN.se.

Det är iofs ingen nyhet men ändå skrämmande siffror.
Oerhört stor skillnad hur många procent som ändrades men vad som är mest skrämmande är för mig att så många ärenden ändras.
Det tyder på att Försäkringskassan har en för tuff bedömning, enligt min mening.

Luleå har högst procentsats som ändrats - 37,4 % - när det gäller sjukersättning
Stockholm har lägst procentsats - 10,4 % - sjukersättning

Göran Söderlund

FULL FART IGEN EFTER "SEMESTER"

Ärendeinströmning i oförminskad fart.
TV4 Borås 24 april och Radio Sjuhärad 24 april.
Fryshuset Göteborg 28 april.
Jag har jobb ca 1,5 månader framåt.
Tänker motionera till Riksdagen om att få dygnets timmar utökade till 26 timmar.
Göran S

ÖVERKÄNSLIGHET MOT MOBILSTRÅLNING

Har erkänts i Spanien som orsak till permanent invaliditet.
Arbetsdomstolen i Madrid har tillerkänt en universitetsprofessor, som led av kronisk trötthet och miljö- och elöverkänslighet, ersättning för nedsatt arbetsförmåga.
Beslutet är unikt i detta avseende och kommer att utgöra ett prejudikat för framtida villkor relaterade till överkänslighet mot dessa vågor.
Dopmen utfärdades den 23 maj 2011 och ga professorn 100 % av den fasta lönen, som uppgick till 1640,80 Euro/månad.
Ett prejudikat i domstol inom EU gäller i alla EU-länder, alltså även i Sverige.
Vi är ju alla dessutom med i FN, så deras speciella handikappkonvention från 2007 gäller också, såväl i Spanien som Sverige och i många andra länder.
Olle Johansson, docent i Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

Göran S

NYA +

Ytterligare positiva samtal.
Två nya som fått sjukersättning beviljad.
Ett gällde en kvinna som fick godkänt på sin "nya" ansökan trots att den "gamla" inte är avgjord i Förvaltningsrätten.
Det andra var intressant - överklagan har skickats till Förvaltningsrätten. FR skickar till FK för ev yttrande - svar från FK som instämmer med FR om att bevilja ersättning = BÅDA PARTER GODKÄNNER.
Göran S

REGULJÄRA ARBETSMARKNADEN VS VANLIGT FÖREKOMMANDE JOBB

Riksdag & Departement 35/2011
Regeringen fick också vika sig i frågan om prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagars
sjukdom. Det var denna fråga som också ledde till votering i riksdagen i
somras. Det handlar om att den sjukskrivne ska prövas mot ”arbeten som är
normalt förekommande på arbetsmarknaden” och inte, som idag ”mot den reguljära
arbetsmarknaden”. Regeringen ska återkomma senast 1 mars 2012 med ett nytt
lagförslag om arbetsförmågeprövning.

”Efter skarp kritik och hot om misstroendeomröstning backar nu socialförsäkrings-
minister Ulf Kristersson om sjukförsäkringsreglerna.
Han vägrade tidigare att följa riksdagsbeslutet där regeringen kördes över av de
fyra andra partierna. Enligt det skulle man återgå till de gamla reglerna.
- Det är inte ansvarsfullt att med berått mod gå tillbaka till ett gammalt begrepp
som vi vet hade samma problem som dagens, sa han då till TT.
För knappt två veckor sedan kom hotet från oppositionen om en eventuell
misstroendeomröstning mot Kristersson. Nu backar han och meddelar i stället att
regeringen ska återgå till de gamla reglerna.
De nya reglerna har bland annat gjort så att man utförsäkras efter 180 dagar,
något som fått hård kritik. Dessutom prövas man mot hela arbetsmarknaden i
stället för ”vanligt förekommande jobb”.
(dn.debatt torsdag 1 mars 2012)

Ändringen ska träda i kraft 1 juli 2012 enligt nyheter TV den 1 mars 2012

Göran S

!!!!!!!?????

Hör och häpna!

Jag fick mail och telefonsamtal från en kund som rekommenderats av handläggare på Försäkringskassan att ta hjälp av mig.

Jag har varit med kunder gtvå gånger på det kontoret och tydligen gjort ett gott intryck.

Göran S

"SEMESTER"

Jag kommer att vara bortrest 18 mars till och med 1 april.
Göran S

NYTT 2012

Sjukpenning i särskilda fall;
Om du är sjuk och inte kan arbeta kan du ha rätt till sjukpenning trots att du inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller om den är lägre än 80 300 kronor per år.
Den här ersättningen kallas sjukpenning i särskilda fall. Du kan också har rätt till boendetillägg. Det kan du få även om din sjukpenninggrundande inkomst är över 80 300 kr.
Sjukpenningens storlek är högst 160 kr per dag.

Om du vill ansöka måste du sjukanmäla dig, antingen på www.forsakringskassan.se eller 020-524 524.
Du får då hem en blankett som du fyller i och skickar till FK tillsammans med läkarintyg.

Om du ansöker om boendetillägg skickar du blanektten Ansökan boendetillägg (FK7456).

Göran S

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN 2012

www.regeringen.se/sb/d/15069

Där finns nyheterna presenterade.

Göran S

FRISK SNABBARE MED BRA BEMÖTANDE

Läkarens bemötande har stor betydelse för hur snart sjukskrivna känner att de kan börja jobba igen, visar en ny studie där 5000 långtidssjuka svenskar ingår.
Källa: vlt.se
Göran S

FK,s KONTROLLER GAV CA 1 MILJARD ÅTER

Under 2011 krävde FK tillbaka ca 282 miljoner kronor.
Det är väl helt OK, men
dessutom ledde utredningar till avslag, indragningar och nedsättningar till framtida besparingar på 727 miljoner kronor.

Kanske inte så konstigt med så många avslag.

Göran S

Riksdag & Departement 35/2011
Regeringenfick också vika sig i frågan om prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagars
sjukdom. Det var denna fråga som också ledde till votering i riksdagen i
somras. Det handlar om att den sjukskrivne ska prövas mot ”arbeten som är
normalt förekommande på arbetsmarknaden” och inte, som idag ”mot den reguljära
arbetsmarknaden”. Regeringen ska återkomma senast 1 mars 2012 med ett nytt
lagförslag om arbetsförmågeprövning.

Försäkringskassans svar www.forsakringskassan.se/press
Rapport: Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning.

Det går även att prenumenera på FK,s nyheter på nämnd adress

Göran S

Jag har inte gått i ide

Men har tyvärr inte skrivit på länge.
Ärendeinströmningen är fortsatt hög och jag jobbar is tort sett varje dag i veckan.
Har numera telefontid 09.00 - 11.00 men svarar ändå i mån av tid på andra tider.
Göran S