torsdag 25 december 2014

Hel eller del av sjukpenning



Hel eller del av sjukpenning

Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. För att få till exempel halv sjukpenning måste du avstå från att arbeta hälften av din normala arbetstid. Hu­vudregeln är att man ska arbeta del av dag när man är sjukskriven på deltid.

Halv arbetstid behöver inte alltid innebära att du arbetar halva dagar. Det finns vissa möjlig­heter att förlägga arbetstiden på annat sätt om det är medicinskt bättre för dig. Du ska i så fall kontakta din handläggare.
Göran S

Socialstyrelsens övergripande principer



Socialstyrelsens övergripande principer;

Hälso- och sjukvård dokumenterar diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag.

Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning med medicinskt underlag som grund. Läkarens bedömning är endast underlag för beslut om sjukpenning.

De båda parterna (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.

Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendationen när det gäller att förstå läkarens bedömning i det medicinska underlaget. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras.

Beslutsstödet är inte tänkt att ersätta dialogen utan att förbättra den.

Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för bedömning.

Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt.
 
Göran S

Medicinskt beslutsstöd



Socialstyrelsens medicinska beslutsstöd gäller inte vid sjukersättning.

Kammarrätten i Göteborg har tydligt fastslagit i dom, mål nr 5927-10.

Beslutsstödet är riktlinjer för hur lång sjukskrivning som kan vara lämplig vid olika sjukdomar. Beslutsstödet är alltså inte tillämpligt i ärenden som rör sjukersättning. Ska bara användas när det gäller rätt till sjukpenning men kan vara till visst stöd men inte avgörande.

T.ex. finns inte diagnoserna Fibromyalgi och ME/CFS med.

Göran S
 

lördag 20 december 2014

JULKLAPP FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN

Fick idag mail från en kund där Försäkringskassan skrev;

"Försäkringskassan ändrar beslutet om avslag på sjukpenning som fattades den 6 november 2013. Ändringen innebär att beslut blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag.
Det tidigare beslutet ändras därför att det blev fel på grund av at Försäkringskassan inte hade alla nödvändiga uppgifter när beslutet fattades."

Vad kan man dra för slutsats av detta? Jag brukar ofta informera om att så fort någon har fått ett negativt beslut bör man visa detta för behandlande läkare och be att få en komplettering eller förtydligande som går emot Försäkringskassans motivering till avslag. Det behöver då inte skrivas som nytt läkarintyg. Det är bättre och enklare för läkaren att skriva vanligt brev.

Göran S

Ränta på retroaktiv utbegtalning


Det kan finnas möjlighet att ansöka om ränta på retroaktiv utbetalning.
Om du får godkänt i högre instans kan det blir fråga om utbetalning för tid tillbaka.

Det finns en dom från Högsta Domstolen meddelad i Stockholm den 27 december 2013, T 2139-12.
Ärendet gäller Försäkringskassan där en kvinna fick 445 000 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen.

Skadestånd enligt 3 kap. skadeståndslagen
Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ersätts ren förmögenhetsskada som har vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning osv.

Det är alltså inte fråga om ärenden som gäller bedömning utan ska vara genom fel eller försummelse.

Göran S

onsdag 3 december 2014

JOURNALANTECKNINGAR

Förvaltningslagen 7 §
Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Jag rekommenderar ofta att begära journalanteckningar från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Göran S

måndag 24 november 2014

ÄNTLIGEN

Jag har haft datastrul en vecka men nu är jag åter på banan.
Har en massa obesvarade mail och ärenden som jag skyndsamt måste fixa.
Göran

onsdag 5 november 2014

KOMMANDE AKTIVITETER

Den 10 nov ska jag träffa representant för RME, Göteborg för diskussion om TMU, Angered.

Den 11 nov ska jag tillsammans med kund träffa ansvarig chef på FK Borås för diskussion om ärende rörande SGI, Sjukpenninggrundande inkomst.

Den 12 nov är jag inbjuden att ha föreläsning för Svenska Hjärntumörföreningen. Plats Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Den 16 nov åter till Fryshuset Stockholm för projekt "Barn till ensamma mammor".

Göran S

ÖKADE UTGIFTER FÖR SJUKFÖÄRSÄKRINGEN

I den senaste prognosen spår Försäkringskassan att utgifterna för sjukförsäkringen kommer att fortsätta öka. Anledningen är att sjukfallen beräknas bli både fler och längre.
Framförallt ökar antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.
Källa; Pressmeddelande Försäkringskassan
www.forsakringskassan.se/press
Göran S

fredag 24 oktober 2014

SAMSJUKLIGHET




Samsjuklighet;

Samsjuklighet är en förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom och kan vara en faktor som gör att det inryms i begreppet – allvarlig sjukdom/skada.

Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan.

Det är viktigt att läkaren anger i intyg/utlåtande om det föreligger samsjuklighet.

Göran S

SKÖTSEL AV BARN - ARBETE?



Utredning i målet visar att NN i stor utsträckning har fått hjälp och avlastning vad gäller skötsel av barn och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete.

FR Gbg den 13 sep 2013 mål nr 14523-12

Göran S

FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT BESLUTSSTÖD



Socialstyrelsens medicinska beslutsstöd gäller inte vid sjukersättning.

Kammarrätten i Göteborg har tydligt fastslagit i dom, mål nr 5927-10.

Beslutsstödet är riktlinjer för hur lång sjukskrivning som kan vara lämplig vid olika sjukdomar. Beslutsstödet är alltså inte tillämpligt i ärenden som rör sjukersättning. Ska bara användas när det gäller rätt till sjukpenning men kan vara till visst stöd men inte avgörande.

T.ex. finns inte diagnoserna Fibromyalgi och ME/CFS med.

 
Göran S

torsdag 16 oktober 2014

Habilitering - rehabilitering

I många beslut framgår att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda.

Om du måste genomgå vissa aktiviteter kan det vara habilitering - dvs att genomföra saker för att klara vardagen, få en dräglig tillvaro, men det återskapar inte arbetsförmåga.
Det är mycket värdefullt om läkaren i större omfattning använder order habilitering.

EU-konventionen
Artikel 26
Habilitering och Rehabilitering
Habilitering är att en person tränar och får stöd så att den kan göra så mycket som möjligt.
Rehabilitering är träning för att lära sig att göra det man kunde förut.
 
Göran S

Olika kontor bedömer olika samt saknas tillräcklig beskrivning


När Försäkringskassan nekar en person sjukpenning är motiveringarna ofta ofullständiga. Det gör det svårt för den som fått avslag att argumentera för sin sak. Chansen att sedan få ett beslut ändrat beror på vilket kontor som omprövar det. Det visar en ny rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF).

 

Enligt Riksrevisionen, ISF (Inspektionen för Socialförsäkringen) och Försäkringskassans eget regelverk är det inte tillåtet att motivera ett avslagsbeslut med att det saknas tillräcklig beskrivning i en för beslut avgörande omständighet. I ett sådant läge ska handläggaren inhämta komplettering av uppgifter från berörd läkare.

"Styrka" - "Sannolikt"


Beviskrav

Av 3 kap. 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmåga på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet ”styrka” inte att beviskravet skulle vara högre än ”sannolikt”. Frågan är således om det är sannolikt att arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt.

 Kammarrättens i Jönköping dom den 3 augusti 2011, mål nr 1538-11

”Frågan i målet är om AO har rätt till hel sjukersättning från och med april 2010. Eftersom fråga är om förmån, är det AO som har bevisbördan. Det är alltså hon som ska bevisa att hon har rätt till sjukersättning. Vad gäller beviskravet, dvs. måttet på den styrka som krävs för att något ska anses vara bevisat, är det dock tillräckligt att AO gör sannolikt att hennes arbets- förmåga är stadigvarande nedsatt i den mening som avses i 7 kap. 1 § AFL. Det är alltså inte som Försäkringskassan hävdar att det måste klarläggas att hon stadigvarande saknar arbets-
förmåga.”

Göran S

tisdag 24 juni 2014

GE INTE UPP !!!!

Jag har hjälpt en kvinna med flera ansökningar om sjukersättning.

Avslag tre gånger men fjärde gången blev det beviljat.

Det gäller således att försöka orka försöka igen.

Göran S

fredag 13 juni 2014

SJUKERSÄTTNING

"Beviljad för all överskådlig framtid"

Det är meningen att Försäkringskassan ska ompröva beslutet om sjukersättning efter tre år.
Hur det ska gå till är för mig oklart men jag fick reda på igår att en person hade "blivit av"
med sjukersättningen då han/hon inte hade varit på något läkarbesök under tre år.
Det tolkade Försäkringskassan som att personen kanske ändå inte var så sjuk då det inte
behövdes någon läkarkontakt.

Det betyder, enligt min uppfattning, att du bör fortsätta några gånger per år med läkarkontakt.

Göran S

söndag 1 juni 2014

ÅTER REHABILITERING



TMU   AFU

 TMU – teambaserad medicinsk utredning

AFU – aktivitetsförmågeutredning (ej längre aktuellt, försöksperiod är slut)

 TMU – Landstingen kan göra fördjupade medicinska utredningar åt Försäkringskassan. Ersättning till landstinget utgår från sjukskrivningsmiljarden. Försäkringskassan beställer från landstinget.

Målgrupp för TMU är de försäkrade som har en sammansatt eller svårbedömd sjukdomsbild, exempelvis vid sjukskrivning för flera diagnoser (samsjuklighet) eller där fler faktorer än enbart sjukdom kan påverka arbetsförmågan.

Utredningarna kan bli aktuella i såväl sjukpenningärenden, sjukersättningsärenden som i aktivitetsersättningsärenden.

Syftet med teamutredningen är att få ett fördjupat medicinskt underlag från en läkare och ett utredningsteam med särskild kompetens i försäkringsmedicin.

 

AFU – Genomförs som en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar under år 2013 och omfattar åtta landsting.

AFU är i försöket 2013 framtaget för att användas för ärenden som är på väg att bli 180 dagar. I första hand aktuella i sjukpenning ärenden och utlåtandet kan även ligga till grund för prövning av sjukersättning i de fall omfattande begränsningar upptäcks.

Det utvidgade försöket 2013 ska inte omfatta långa sjukfall, s.k. återvändare (personer som blivit ”utförsäkrade” och åter blivit sjukskrivna igen).

Följande är inte målgrupp för AFU:

·         Ärenden i vilka den försäkrade uppbär rehabiliteringsersättning

·         Ärenden i vilka ett utbyte av sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning pågår

·         Ärenden i vilka indragning av sjukpenning pågår

·         Ärenden där det samtidigt finns en anställning, en tydligt dokumenterad och tidsatt plan för återgång och en väldefinierad och klar prognos som talar för återgång i arbete.

Behovet av fördjupad utredning enligt AFU skall identifieras vid respektive Lokalt försäkringsmedicinskt center (LFC)

Sista beställningsdatum för AFU var den 6 december 2013 och är således inte aktuell under år 2014.

Göran S

tisdag 27 maj 2014

REHABILITERING IGEN

Domsnytt 2013:056

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 8 oktober 2013, mål nr 7151-12

Om ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms kunna återställa arbetsförmågan kan sjukersättning inte beviljas. Fortsatta rehabiliteringsinsatser bör bedömas som i det närmaste obefintliga inom överskådlig tid för att sjukersättning ska beviljas.
Mot bakgrund av att HFD lyfter fram att det i detta fall inte har presenterats någon utredning som talar emot den behandlande läkarens bedömning bör det framhållas att det vid svårbedömda sjukdomsbesvär är särskilt viktigt att bedömningen görs utifrån ett fullgott beslutsunderlag.
Vid prövningen av rätten till sjukersättning vid sådana besvär är det ofta lämpligt att hämta in ett skriftligt yttrande från försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR.

Göran S

lördag 24 maj 2014

REHABILITERING

I de flesta avslag vid sökt sjukersättning är motiveringen till avslag att all rehabiliterings-
möjliger inte är uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade.

Det är alltså mycket viktigt att sådan har genomförts och att det framgår av underlagen eller att behandlande läkare är "övertydlig" med  ifyllande av p. 7 i läkrutlåtandet.
Räkna upp allt som kan gälla som rehabilitering.
Göran S

måndag 21 april 2014

LÄKARBESÖK I STOCKHOLM

Den 25 april ska jag tillsammans med en kund träffa hans behandlande läkare för genomgång av ärendet.
Oerhört positivt. Läkaren har bokat in ca tre timmar.

Göran S

Kommande aktiviteter

Muntlig förhandling Förvaltningsrätten i Göteborg
29 april, 6 maj, 13 maj.

10 maj ny inbjudan till Fryshuset Stockholm, projekt "Barn till ensamma mammor"

Göran S

VIKTIGT

Efter årsskiftet och kanske även i slutet på förra året har det skett en positiv förändring hos Försäkringskassandet .
Det beviljas fler ärenden tidigare i processen.
Vad det kan bero på kan man naturligtvis spekulera i men det spelar väl mindre roll. Kanske att vi står inför "valår".

Men oavsett, du som fått avslag tidigare, passa på att göra ny ansökan om ersättning.

Göran S

tisdag 11 mars 2014

Bortrest

Jag är ej tillgänglig 15 mars till och med 25 mars 2014.
Göran S

ALLVARLIG SJUKDOM

Vad gäller när man blir allvarligt sjuk?
Sjukpenning är en tillfällig ersättning som skyddar ekonomiskt när man blir sjuk och inte kan arbeta. Om man kan få sjukpenning, och i så fall hur länge, beror på hur mycket sjukdomen påverkar förmågan att arbeta.
Sjukpenning betalas ut med ca 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, under det första året man är sjuk (i högst 364 dagar under en period av 450 dagar). Därefter sänks sjukpenningen till ca 75 %. Men om man har en allvarlig sjukdom kan man få fortsatt sjukpenning med ca 80 %.
Normalt kan man få sjukpenning i totalt 914 dagar i en följd men om man har en allvarlig sjukdom finns ingen tidsgräns för hur länge sjukpenning kan betalas ut.

Vad innebär begreppet allvarlig sjukdom?
Regeln om att det inte ska finnas någon tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning om man har en allvarlig sjukdom har kommit till då det inte är rimligt att begränsa sjukpenning för en person som har en allvarlig sjukdom. Dessa ska skyddas mot tidsgränsen så att dagarna inte tar slut.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram en beskrivning av vad som ryms inom begreppet allvarlig sjukdom. Dokumentet innehåller kriterier för allvarlig sjukdom och en förteckning över exempel på sjukdomstillstånd/skador som kan betecknas som allvarliga utifrån angivna kriterier.
Socialstyrelsens kriterier ställer inte krav på exakt vilka frågor Försäkringskassan behöver ha svar på för att bedöma om en person har en allvarlig sjukdom. De ska fungera som ett stöd för handläggaren och vara vägledande för vilken information Försäkringskassan kan behöva hämta in i det enskilda ärendet. Den som är sjuk behöver aldrig lämna ett intyg eller liknande om sjukdomens allvarlighets-
grad utan bedömningen görs i en dialog mellan Försäkringskassan och vården.
Att vara långvarigt sjuk är alltid allvarligt även om man inte bedöms ha en allvarlig sjukdom enligt Socialstyrelsens kriterier.

På Socialstyrelsens webbplats finns information om allvarlig sjukdom och även kriterierna  för allvarlig sjukdom.
http:/www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/allvarlig sjukdom

För att få den högre ersättningen, om man är fortsatt sjuk efter 364 dagar, ansöker man hos Försäkringskassan.

Göran S

måndag 27 januari 2014

Skadestånd

Högsta domstolen har den 27 december 2012 meddelat dom, mål nr T 2139-12, där Försäkringskassan ska betala 445.000 skr + ränta samt rättegångskostnader.

Kort - Tvisten inleddes år 2001 då Försäkringskassan ville dra in kvinnans SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
Kvinnan kunde visa upp läkarintyg som gjorde klart att hon var oförmögen att arbeta och begärde ersättning enligt det regelsystem som gällde då.
Under 2003  ändrades lagen på så vis att kvinnan skulle ha ansökt om en annan typ av ersättning för att få pengar från Försäkringskassan. Hon upplyster dock inte om det - och gick därmed miste om en större summa pengar.
Efter ett beslut av Försäkringskassan i februari 2007 fick kvinnan rätt till hel sjukersättning retroaktivt från och med juli 2006 och tills vidare. I beslutet noterades att hennes arbetsförmåga bedömdes vara helt nedsatt av medicinska skäl sedan 1998.
Kvinnan ansåg att hon vilseletts och stämde då Försäkringskassan för att få ersättning för åren 2001 - 2006.
Högsta domstolen slår fast att Försäkringskassan åsidosatt sin så kallade serviceskyldighet, alltså att upplysa kvinnan om vilka rättigheter hon har.

Göran S

onsdag 22 januari 2014

INTRESSANT DELMOTIVERING TILL AVSLAG

Försäkringskassan skrev i sin motivering till avslag bl.a. "hon kan åka buss, titta på naturprogram och till viss del sköta sin hygien."

Göran S

MEDIAS FEL???

Mediebilden drar ner förtroendet

Allt tyder på att allmänhetens förtroende har påverkats negativt av mediernas negativt vinklade rapportering om Försäkringskassan. Den slutsatsen drar Christina Halling, vid Malmö högskola, som tillsammans med docent Björn Johnson, studerat rapporteringen om Försäkringskassan under åren 2003 till 2013.
Göran S

torsdag 9 januari 2014

NYHETER FÖRSÄKRINGSKASSAN 2014


Pressmeddelande

Försäkringskassan

Stockholm 19 december 2013

Regeländringar 2014


Det nya året närmar sig och i samband med årsskiftet kommer en del regeländringar att börja gälla. Förändringarna i föräldrapenningen gäller enbart för barn födda från och med 1 januari 2014. För barn födda innan 2014 gäller fortfarande det tidigare regelverket.
Nedan följer en sammanfattning av de regeländringar som träder i kraft den 1 januari 2014.
  • Tiden för att ta ut föräldrapenning förlängs till 12 år.
  • Föräldrapenning kan betalas ut under högst 96 dagar för barn som har fyllt 4 år.
  • Föräldrapenningens ersättningsnivåer fördelas jämnt mellan föräldrarna.
  • Tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död.
  • Gravid egenföretagare kan få graviditetspenning på grund av arbetsmiljön.
  • Sammanläggning av sjukperioder*.
  • Det blir möjligt att ge rätt till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och sjukpenning upp till sju dagar före sjukanmälningsdatum.
  • Höjt särskilt bostadsbidrag till familjer med hemmavarande barn.
  • Bostadstillägget betalas ut oavsett hur lågt beloppet är. Tidigare nedre gräns på 25 kr tas bort.
  • Bostadstillägg kan beviljas från och med samma månad som sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats.
  • Slopad anmälningsskyldighet för närståendepenning. Det räcker med ansökan inom tre månader från det datum som ersättningen begärs ifrån.
  • Den som har haft livränta ska i likhet med de som har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning kunna få tillbaka sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst).
  • Livräntans årsbelopp räknas upp med 0,18 %.
* Under de första 90 dagarna bedöms arbetsförmågan mot det vanliga arbetet. Det gäller nu även om en ny sjukperiod inträffar med mer än 90 dagars mellanrum trots att den försäkrade inte har utfört arbete mellan sjukperioderna. Undantag gäller för dem som deltar i arbetslivsintroduktion. Dessa bedöms mot det vanliga arbetet först när en ny sjukperiod inträffar med mer än 180 dagars mellanrum.
Pressmeddelandet i pdf-format (pdf 32 kB, öppnar nytt fönster)

Presskontakt: 010-116 98 88.

Göran S