torsdag 7 november 2013

Anpassat arbete, skyddat arbete, lönebidragsarbete, Samhall

FK - För att kunna få sjukersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till alla förekommande förvärvsarbeten på arbetsmarknaden inklusive anställning med lönebidrag, skyddade arbeten anpassade arbeten och anställning hos Samhall.

Det är en standardskrivning i Försäkringskassans beslut.

Jag brukar använda nedanstående text för att förklara vad som avses;


Arbetsuppgifter som Samhall har att tillgå är främst lokalvård och fastighetsskötsel.

Arbetsuppgifterna på Samhall är betydligt krävande.

Skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare kan komma till stånd när en offentlig arbetsgivare efter anvisning från Arbetsförmedlingen anställer en person med ett socialmedicinskt funktionshinder eller en person som har långvarig och svår psykisk sjukdom och som tidigare inte haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under längre tid.

OBS! Socialmedicinskt funktionshinder, svår psykisk sjukdom. 

AF har också möjlighet att bevilja anställningsstöd hos annan arbetsgivare för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, s.k. lönebidrag. För att en anställning med lönebidrag ska kunna komma till stånd måste det finnas en dokumenterad arbetsförmåga som kan tas tillvara. Utifrån arbetsförmågan och de begränsningar som personen har anpassas arbetsuppgifterna och arbetssituationen.

För att få denna möjlighet krävs således en funktionsnedsättning/arbetshandicap.

Göran S

"Kladda" inte på besluten

Det förekommer ibland att det skrivs kommentarer och synpunkter på besluten. Det blir en aning rörigt eftersom jag bifogar beslutet till omprövning och överklagan.

Ta då i stället en kopia och "kladda" på den.

Göran S

"Second opinion"

Det förekommer att Försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR, (Försäkringskassans läkare) har yttrat sig i ett ärende.


Processjuridiska enheten/Göteborg, 2009-11-27, mål nr 1954-09;

Försäkringsmedicinsk Rådgivares roll;

De Försäkringsmedicinska rådgivarna har inte något beslutsmandat utan utgör enbart ett stöd i handläggningen i de fall sådant behövs som exempelvis då Försäkringskassans handläggare är osäkra på vad som kan läsas ut av de medicinska underlagen eller är osäkra på om underlaget behöver kompletteras.
En förutsättning för att kunna bedöma en patients funktionsnedsättning och arbetsoförmåga är att träffa och undersöka patienten. På detta vis får patienten en möjlighet att utveckla sin berättelse samtidigt som läkaren får en möjlighet att ställa kompletterande frågor och göra en ordentlig undersökning.
Att, som Försäkringskassan medicinska rådgivare, fälla omdömen om en patient enbart utifrån journaler är inte vad läkarna är utbildade för.
Socialstyrelsen har varit mycket tydlig på denna punkt och i ett fall fick en distriktsläkare en varning när han skrev utlåtande om en patient som han varken träffat eller undersökt.
Det är därför märkligt att ge företräde åt en försäkringsmedicinsk rådgivare som varken träffat eller undersökt patienten, framför de läkare som vid ett eller flera tillfällen träffat och undersökt patienten.
FMR påtar sig dessutom en helt annan roll genom att göra bedömningar och antaganden.
”Försäkringsmedicinsk rådgivare är expert inom försäkringsmedicin och tolkar det befintliga medicinska underlaget åt Försäkringskassan, som beslutar med stöd av samtliga underlag.”
 skulle underlaget vara tillfyllest för att ta beslut.
Om FMR gör en annan bedömning än behandlande läkare så måste han/hon redovisa varför han/hon anser att behandlande läkare har gjort en felaktig bedömning.

Om du inte är nöjd med FMRs yttrande har du möjlighet att få ditt ärende prövat av annan FMR,
"second opinion".
Även om Försäkringskassan inte är positiva till detta så ställ ändå krav.
Jag har i några ärenden fått bedömning och yttrande av annan FMR med bra resultat.

Göran S