söndag 17 december 2017

Semester

Hej
Tar en vilopaus 18 - 27 december
Göran Söderlund

torsdag 7 december 2017

Krav på text i medicinskt underlag

Försäkringskassan bedömer förmågan att arbeta. Det innebär att Försäkringskassan tittar på vad man kan klara trots besvär. Försäkringskassan utgår från den information som står i läkarintygen. Läkare ska i läkarintygen beskriva besvär orsakade av diagnos. Beskrivna besvär ska grundas på vad läkaren hittar vid undersökning. Det ska även finnas en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar förmågan (eller aktivitet) att arbeta. Det är alltså inte läkarens bedömning av arbetsförmågan som är avgörande vid prövning av rätten till sjukpenning.

Denna text fanns i ett beslut om avslag på ersättning.

Det är alldeles för många läkare som irriterar sig på Försäkringskassan i stället för att koncentrera sig på att skriva övertydliga intyg. Då slipper läkarna "tjafs" med Försäkringskassan och det är lättare att få rätt i sjukpenningärendet.

Göran S

Normalt förekommande arbete

Det är en vanligt förekommande text i beslut om avslag när det gäller sjukpenning.
Det blev en mer skärpt bedömning från förra årsskiftet.

Enkelt innebär det att när man varit sjuk 180 dagar ska arbetsförmågan prövas mot
normalt förekommande arbete.
Innebär att arbetsförmågan prövas mot annat arbete, kanske lättare, var som helst i
landet, oavsett plats, vilken utbildning man har eller ens om det finns ett arbete.

För att krångla till det för Försäkringskassan måste läkaren i läkarintyg klart ange
att arbetsförmågan är nedsatt OAVSETT ARBETE.

Göran S

torsdag 30 november 2017

Försäkringskassan vill förtidspensionera fler


Ekonomi Kraven för att få sjukersättning, tidigare kallat förtidspension, är i många fall inte rimliga. Det anser Försäkringskassan och föreslår regeringen att underlätta för personer över 61 år att gå från sjukskrivning till sjukersättning.
- Vi vill ha till stånd en rimlig bedömning när förutsättningarna är uttömda, eller väldigt begränsade, för en person att komma tillbaka i arbete, säger Lars-Åke Brattlund, avdelningschef på Försäkringskassan.
Han säger att myndigheten skriver till regeringen eftersom de har sett att ett växande antal personer hamnar i långa sjukskrivningar, när det egentligen vore motiverat att bevilja dem sjukersättning. Reglerna förhindrar dock det. Sjukersättning hette tidigare förtidspension.
Inget att erbjuda
- Vi ser att vi har fått en äldre grupp som har varit sjukskrivna länge och där vi egentligen inte har något att erbjuda eller göra. Då måste vi hitta en rimlig hantering av det, säger Lars-Åke Brattlund.
Myndigheten vill inte bara göra det lättare för långtidssjukskrivna äldre att få sjukersättning. Man vill även, enligt skrivelsen till regeringen, lätta på kravet för personer under 61 att få det.
Nuvarande regler för bedömningen om det finns jobb att ta är för strikta, enligt myndigheten. En person kan nekas sjukersättning på grund av att han eller hon skulle kunna ta ett jobb med lönebidrag, trots att det inte finns några sådana lediga jobb att söka.
Socialminister Annika Strandhäll (S) säger i en skriftlig kommentar att regeringen har noterat att antalet personer som beviljas sjukersättning har sjunkit drastiskt. Minskningen började efter det att den borgerliga regeringen skärpte reglerna och tog bort den tidsbegränsade ersättningen. Många har i stället blivit fortsatt långtidssjukskrivna. Den nuvarande regeringen har slopat den bortre gränsen för sjukskrivningar.
Börjat analysera
"Jag och regeringen har också uppmärksammat det historiskt låga nybeviljandet av sjukersättning och har därför börjat se över och analysera frågan", kommenterar ministern och tillägger att "Försäkringskassans inspel är värdefulla".
Formulärets överkant
Formulärets nederkant
Försäkringskassan räknar med att omkring 6 000 personer får beslut om sjukersättning i år, en nedgång från 40 000 per år i mitten av 2000-talet.
Om regeringen och riksdagen ändrar reglerna som myndigheten föreslår kommer antalet nybeviljade sjukersättningsfall att öka med 11 000-17 000 per år det första året, 5 000-9 000 åren därefter. Kostnaderna bedöms öka med cirka 100 miljoner kronor per år, netto.
Försäkringskassan föreslår att reglerna ska ändras från 2019.
Mer innehåll
Fakta: Sjukersättning
Sjukersättning kallades tidigare förtidspension.
Sjukersättning kan den få som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Antalet steg därefter något och var klart över en halv miljon per månad fram till 2008, då det började gå ner.
För närvarande är det under 300 000 per månad. Men många som tidigare hade blivit beviljade sjukersättning är istället långtidssjukskrivna.
Källa: FörsäkringskassanDela

Göran Söderlund






torsdag 23 november 2017

Intressant radiointervu


Hej Göran
Skickar en länk som du kan lyssna på när du får lite tid över:
 
Göran Söderlund

torsdag 16 november 2017

Artikelserie i Sveriges Radio Jämtland





  • image001.jpg JPEG image - 7 KB
  • Göran Söderlund om dåliga läkarintyg.MP3 Downloadable File - 19 MB

  • Försäkringskassan – rätt och fel
    Med en bakgrund som anställd på Försäkringskassan och numera som pensionär har jag under 11 års tid hjälpt de som får avslag på ersättning eftersom det är Försäkringskassan som bedömer rätten till ersättning.
    Jag har under år 2017 skrivit över 200 ärenden och har en bred erfarenhet vad som gäller.
    Jag medverkar vid kundbesök (den försäkrade) hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vid läkarbesök.

    Föreläsningar för föreningar, Fibromyalgiföreningar, Föreningen RME (Riksföreningen för Myalgisk encephalomyelit, kroniskt trötthetssyndrom), Föreningen FUSiG (Föreningen för utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa).

     

    Försäkringskassan får felaktigt mycket kritik för sin bedömning av ersättning. Media vinklar det oftast som att det är Försäkringskassans fel och bortser från att det är flera aktörer i ett ärende.

    Visserligen kan man många gånger kritisera Försäkringskassans utredning och bedömning, men ett minst lika stort problem är de medicinska underlag Försäkringskassan har för att göra en rättssäker bedömning. Jag påstår, med min erfarenhet, att vart tredje medicinskt underlag inte innehåller de uppgifter Försäkringskassan behöver för att fatta rätt beslut.

    Det vanligaste när det gäller bedömning av aktivitetsbegränsning (arbetsoförmåga) är att det inte framgår vad patienten/den försäkrade inte klarar att utföra med hänsyn till sina besvär.

    Vad kunde han/hon göra som frisk och vad kan han/hon inte göra som ”sjuk”.

    Ett annat vanligt problem vid sjukskrivning är att läkarna kopierar föregående underlag, vilket ofta blir kommentar från Försäkringskassan ”att inget nytt har hänt”. Det kan iofs bemötas med att om det inte är någon förändring behöver det inte skrivas med andra ord, men det är en fördel om läkaren ändå har ett tillägg, för att undvika problem.

     

    När det gäller sjukersättning (”sjukpension”) har läkarna svårt att veta vad kriterierna är för bedömning av sjukersättning. ”Arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid, oavsett arbete, dvs. skyddat, anpassat, lönebidrag eller Samhall. Alla rehabiliterings-

    Möjligheter ska vara uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade. Ev åtgärder som behövs kan vara habilitering, dvs. att förstå besvären och göra vardagen enklare utan att återskapa arbetsförmåga”.

     

    Detta är ett kort inlägg i debatten som visar att om läkarna blir bättre på att skriva sina medicinska underlag får Försäkringskassan lättare att ta rätt beslut och fler ärenden blir rätt bedömda.

     Läkarna är, enligt min mening, onödigt irriterade på Försäkringskassan då det ofta beror på ofullständiga medicinska underlag.

    Det finns naturligtvis anledning att även kritisera Försäkringskassans bedömning och utredning men det viktigaste är att få bra underlag för att kunna bedöma och fatta beslut.

    Göran Söderlund

    måndag 25 september 2017

    Försäkringskassan är duktiga

    Sjukpenningtalet i augusti 2017


    Stockholm måndagen 25 september 2017




    Sjukpenningtalet fortsätter att minska i alla Sveriges län för både kvinnor och män. Det är också sjunde månaden i rad som sjukpenningtalet totalt sett minskar. Sjukpenningtalet för augusti har jämfört med ett år bakåt minskat med 3,5 procent.

    Men det är väl naturligt att sjukpenningtalet minskar när avslagen ökar.
    Göran S

    torsdag 21 september 2017

    Jar Qvarnberger

    Jari har varit igång sedan maj månad i år och jobbar i stort sett på samma sätt som jag gör. Han har under en intensiv period fått "utbildning" i hur man ska hantera dessa ärenden.
    Han är nu självgående och har bra koll på läget och han åtar sig dessutom ärenden i övriga ärendeslag som jag inte gör, t.ex. arbetsskada/livränta.
    Jari Qvarnberger
    073 - 7720033ínfo@jariqvarnberger.se

    Göran S

    Inget "case" för Försäkringskassan

    Många av mina kunder och läkarna är irriterade på att inte få kontakt med eller besöka Försäkringskassan.
    Om du har fått ett avslag om ersättning är du inte längre ett ärende för Försäkringskassan. De har ju bedömt dig som frisk.
    Göran S

    Föreläsning

    Var den 19 september på ett trevligt besök hos föreningen FUSiG i Göteborg.
    Troligen blir det en till i Göteborg för en annan förening för de som drabbats av Bipolär sjukdom.
    Det har även ökat med att jag deltar vid besök hos läkare för att försöka få läkaren att skriva bättre läkarintyg/utlåtande. Skriva det som Försäkringskassan "kräver" för att kunna ta beslut.
    Idag är det över 60 % av de medicinska underlagen som är för dåliga för att Försäkringskassan ska kunna ta rätt beslut.
    Iofs ska handläggaren på Försäkringskassan ta kontakt med läkaren, men på grund av tidsbrist, lägger de ansvaret på dig att få läkaren att komplettera eller skriva bättre. Det blir naturligtvis oerhört svårt då du inte vet vad det är Försäkringskassan saknar.
    Göran S

    Vid läkarbesök

    Vid läkarbesök, som ofta är ganska kort tid, är det vanligt att du "gör dig friskare än du är", vilket kan framgå i skrivningen på läkarintyget.
    Det "nappar" Försäkringskassan på. Det kan t.ex. stå u.a. (utan anmärkning), rör dig obehindrat, svarar adekvat på frågor, ser välordnad ut.
    Framförallt kvinnor gör sig i ordning, trots stora besvär, då det ligger i kvinnans natur.
    Men tänk på att det som står i den rutan (4) är vid undersökningstillfället under kort tid och speglar inte övrig tid.
    Jag skulle naturligtvis rekommendera att gå dit osminkad i myskläder men förstår att det är omöjligt.
    Försök då ändå att få läkaren att inte göra dig friskare under p. 4
    Göran S

    Fortsatta problem FK - AF

    När du får beslut från Försäkringskassan om avslag på sjukpenning måste du första vardagen efter att du tagit emot beslutet anmäla dig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Inte två dagar efter, måste vara första vardagen efter.
    Tänk då på att du är frisk, oavsett vad du eller din läkare anser. Försäkringskassan har beslutat att du är frisk. Du kan då inte säga till arbetsförmedlaren att du egentligen fortfarande är sjuk med följd att du blir registrerad som arbetssökande med förhinder vilket inte godkänns av Försäkringskassan.
    Göran S

    tisdag 29 augusti 2017

    Sjukpenning efter fyllda 65 år

    Det är bevisligen många som inte känner till att om man fortsätter att arbeta efter 65 års ålder kan man få sjukpenning..
    Tyvärr känner inte heller läkarna till det.

    Svar från Försäkringskassan

    Om man fortsätter arbeta efter 65 - årsdagen kan man få sjukpenning i 180 dagar. Därefter görs
    om fortsatt rätt till sjukpenning finns.

    Efter 70-årsdagen kan sjukpenning utbetalas för högst 180 dagar.

    Göran S

    tisdag 13 juni 2017

    Fördelning av arbetstid vid deltidssjukskrivning

    Försäkringskassan ger så gott som alltid avslag när det gäller t.ex. halv sjukskrivning och man inte arbetar exakt halva tiden per dag.

    Hel eller del av sjukpenning

    Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. För att få till exempel halv sjukpenning måste du avstå från att arbeta hälften av din normala arbetstid. Huvudregeln är att man ska arbeta del av dag när man är sjukskriven på deltid.

    Halv arbetstid behöver inte alltid innebära att du arbetar halva dagar. Det finns vissa möjligheter att förlägga arbetstiden på annat sätt om det är medicinskt bättre för dig. Du ska i så fall kontakta din handläggare.

    Det finns domar från Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen som godkänner annan fördelning av arbetstiden.

    I dom från HFD, mål nr 5625-10

    ”Rätten till sjukpenning vid deltidssjukskrivning förutsätter i princip att den försäkrade minskar sin normala arbetstid i motsvarande mån varje dag. Enligt praxis har avsteg gjorts från denna princip och sjukpenning utgått till deltidssjukskriven försäkrad trots att arbets- tiden vissa dagar inte minskat. Som krav för att en sådan förläggning av arbetstiden ska godtas har då ställts upp – förutom att den arbetade tiden genomsnittligt inte överstiger vad sjukskrivningsgraden kräver – att arbetstidsförläggningen ska främja den sjukskrivnes rehabilitering och vara medicinskt motiverad (FÖD 1986:11)

    Reformerna på sjukförsäkringsområdet talar således för att principen att rätt till partiell sjukpenning kräver att den försäkrade reducerar sin arbetstid varje dag i förhållande till sin normala arbetstid inte ska tillämpas alltför strikt. Sådana faktorer som arbetsförhållandena och sjukdomens art kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening behöva vägas in i bedömningen. Sjukpenning bör – under förutsättning att den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med deltidssjukskrivningen – kunna utgå när arbetstidsförläggningen syftar till att ta tillvara den arbetsförmåga som den försäkrade har och är medicinskt motiverad.”

    HFD, mål nr 1031-09
    HFD, mål nr 5625-10
    KR, 3896-12
    KR, 5081-11

    HFD, Högsta förvaltningsdomstolen
    KR, Kammarätten

    Göran S 

    måndag 12 juni 2017

    ÄNNU VIKTIGARE INFORMATION

    Äntligen har Försäkringskassan insett vad som kan hända när du får et avslag på sjukpenning.

    Många har då fortsatt sjukskrivning och läkarintyg från behandlande läkare men har då inte tänkt på att göra  ny sjukanmälan. Du är ju frisk enligt försäkringskassan.

    Nu skickar Försäkringskassan en skrivelsemed information.

    Vi behöver en ny ansökan om du vill ha sjukpenning efter dag månad år
    Försäkringskassan har beslutat att du får sjukpenning till och med den xx månad år. Om du fortfarande är sjuk efter detta datum och vill ha sjukpenning behöver vi en ny ansökan från dig. Det räcker inte enbart med ett nytt läkarintyg.
    Du kan göra det enklare för dig att ansöka genom att kryssa i Ja i rutan på sid 2 och skicka tillbaka brevet till oss.
    Om du gör det kommer alla läkarintyg som du skickar in under din sjukperiod att gälla som ansökan om sjukpenning för den tid som läkaren skriver i intyget. Det innebär att du inte behöver fylla i ansökningsblankett en gång till.

    Om du gör detta slipper du allt krångel med att du inte gjort anmälan och försöka få det godkänt retroaktivt.

    Så, om du har en pågående sjukperiod ska du se till at få ett sådan brev.

    Göran S

    torsdag 8 juni 2017

    VIKTIG INFORMATION FÖR ATT UNDERLÄTTA



    Det avgörande för om sjukersättning ska beviljas eller inte är således inte i första hand hur sjuk en person är, utan vilka begränsningar detta ger i arbete.

    Det är bra om du "patient" skriver ner till läkaren dina begränsningar i förhållande till när du var frisk. Vad klarar du inte nu som du klarade tidigare. T.ex. gå kortare sträckor, kan inte gå i trappor, inte stå, sitta längre stunder, dagtrött på grund av dålig sömnkvalitet, ljud- och ljuskänslig, klarar inte offentliga miljöer m m, m m.
    Detta är vad Försäkringskassan saknar i medicinska underlag. Bäst är naturligtvis om läkaren skriver, men ge läkaren en förteckning.
    Jag har under veckan varit vid två besök på Försäkringskassan och det framgår att det är denna typ av beskrivning som saknas.

    Om det finns flera diagnoser, sjukdomar är det också en fördel om läkaren skriver att det föreligger Samsjuklighet.

    Om det finns åtgärder som rekommenderas kan det gälla habilitering och ska då inte skrivas att det är rehabilitering. Re betyder åter - alltså åter till tidigare förmåga.

    När läkaren förlänger sjukskrivning blir det ofta samma text, fullt naturligt, om det inte är någon skillnad, men Försäkringskassan menar då att inget nytt har tillförts. Det kan då räcka med att läkaren lägger till någon mening, rad t.ex. tillståndet oförändrat eller kanske en viss försämring har inträtt.

    Om läkarna gör enligt ovan skulle det underlätta för såväl dem som för dig.

    Göran S

    tisdag 23 maj 2017

    Kognitiv nedsättning

    Jag tror inte heller att Försäkringskassans förstår vad det innebär när läkaren skriver att du har kognitiv nedsättning.

    Kognitiv kapacitet

    Med termen kognitiv kapacitet (eng: cognitive capacity) avses hur god den kognitiva förmågan är: hur mycket man kan minnas, hur svåra problem man kan lösa, hur många detaljer eller funktioner man i en viss typ av uppgifter kan hålla koll på. Multitasking av olika svårighetsgrad är ett exempel på kognitiv kapacitet.
    Kognitiv färdighet
    Kognitiv färdighet, kognitiva färdigheter (eng: cognitive skill, cognitive ability; pluralis: cognitive skills, cognitive abilities) är speciella kognitiva förmågor som att förstå samband, analysera komplexa sammanhang, utforma en framställning i visst ämne och så vidare. 
    Hit hör förmåga att minnas, dra slutsatser, använda eget och främmande språk i olika sammanhang och för olika sammanhang, göra matematiska beräkningar, se relationer, upptäcka likheter och skillnader med mera. Sammanfattas i många fall på engelska med termen conceptual skills.

    Göran S 

    Exekutiva funktioner

    Läkarna använder ibland begreppet exekutiva funktioner.
    Jag är mycket tveksam till att handläggarna på Försäkringskassan har en aning om vad som menas.
    Några viktiga exekutiva funktioner är:
    ·         förmågan till att ta initiativ
    ·         tidsuppfattning, förstå sambandet mellan orsak och verkan
    ·         förmågan att planera och organisera
    förmågan att övervaka sina handlingar, en funktion där handlingar ses hur de görs och om det sättet fungerar, denna funktion hjälper till med självkorrigering
    ·         förmågan att värdera egna handlingar
    ·         skapandet av struktur i vardagen
    ·         förmågan att motivera sig själv till handlingar
    ·         kunna skjuta upp behovstillfredsställelse
    ·         förmågan till att inhibera automatiskt agerande
    förmågan att fokusera uppmärksamhet, här krävs att ovidkommande saker kan blockeras (inhibition)
    förmågan att hålla kvar uppmärksamheten både med och utan distraktioner, denna förmåga är begränsad till minuter
    ·         förmågan att fördela uppmärksamheten. [3]
    Göran S 

     


    Normalt förekommande arbete

    Försäkringskassan använder som motivering till avslag begreppet att du kan klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
    Det gäller när du varit sjuk i 180 dagar.
    Jag brukar bemöta det med

    Normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden

    KR, mål nr 7031-16
    Sjukvården har således observerat påtagliga symtom vilket har resulterat i godkänd sjukperiod. Gemensamt för läkarintygen är att det inte råder någon tvekan om att min arbetsförmåga var och är nedsatt och har påverkat mitt liv kraftigt. Behandlande läkares bedömning måste tillmätas stor betydelse, då det är läkaren/na som träffar mig och har bäst möjlighet att bedöma mitt mående.
    Sammantaget ger intygen en tillräckligt klar bild av hur diagnosen har påverkat min arbetsförmåga, även i förhållande till ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
    Det är därmed uppenbart att det är sannolikt att jag inte kunnat arbeta heltid i ett förvärvs-
    arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

    Göran S

    tisdag 16 maj 2017

    Vid läkarbesök

    Vid läkarbesök på ca 15 - 20 minuter fyller läkaren alltid i uppgifter om observationer vid undersökningstillfället, besöket.
    Det kan då t.ex. stå att patienten rör sig obehindrat, är välklädd, u.a. (utan anmärkning), lyssnar och förstår, tar till sig information, kan klä av och på sig utan hjälp.

    Det bör du tänka på som går på läkarbesök. Du kanske orkar vara positiv och fräsch en korta stund det handlar om men har varit dålig både före och efter besöket.

    Mest vanligt är att kvinnor vill se fräscha ut oavsett hur de känner sig och klär upp sig, sminkar sig och försöker orka den korta stunden.

    Jag menar inte att man ska gå klädd i joggingklädet och vara osminkad men försök ändå att inte verka friskare än du är.

    Försäkringskassan tar nämligen upp detta i sin motivering till avslag trots att det är observationer under så kort tid.

    GÖR DIG INTE FRISKARE ÄN DU ÄR är budskapet. Man måste inte se frisk ut vid läkarbesöket när man ändå är sjuk all övrig tid.

    Göran S

    lördag 29 april 2017

    Viktig information


    I många motiveringar till avslag tar Försäkringskassan med
    - begreppet för all överskådlig framtid
    - alla rehabiliteringsåtgärder är inte uttömda
    - skyddade, anpassade anställning

    Nedan följer information som är användbar för att bemöta Försäkringskassans motivering.

    Skyddade anställningar
    Även skyddade anställningar och anställning vid Samhall kräver förhållandevis hög arbets-
    förmåga och det finns idag inga arbeten som man kan komma och gå till utifrån hur man mår, där man kan vila när så krävs eller där det inte krävs att man producerar något. Även sett till skyddade arbeten, arbeten vid Samhall eller andra anpassade arbeten är kravens så höga att jag inte har en arbetsförmåga som skulle kunna utnyttjas.

    ”För all överskådlig framtid”
    Det framgår av förarbeten till lagen (prop 2007/08:136 s. 88 och s. 103) att det inte krävs absolut kunskap om att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Det räcker med att det med största sannolikhet framgår att nedsättningen av arbetsförmågan är bestående. Tanken bakom bestämmelsen i 33 kap. 17 § socialförsäkringsbalken är att FK ska göra en förnyad utredning minst vart tredje år för dem som fått sjukersättning tills vidare enligt de regler som gäller från och med juli 2008 måste vara att det trots viss osäkerhet om varaktigheten ska finnas en möjlighet att få sjukersättning.
    Det finns inte varken i lagtext eller i motiv stöd för att ställa upp krav på att nedsättningen ska kvarstå livslångt eller fram till pensionsåldern (Se Högsta förvaltningsdomstolens domar den 19 oktober 2011 i mål nr 4686-10 och 242-11).

    Arbetslivsinriktad rehabilitering
    Arbetslivsinriktad rehabilitering ska bedömas om det är möjligt att förbättra arbetsförmågan med arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Rehabiliteringsåtgärder behöver dock inte rent faktiskt ha vidtagits
    Det framgår av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 19 oktober 2011 att varken lagtext eller förarbeten ställer något krav på att arbetslivsinriktade åtgärder ska ha vidtagits. Det räcker med att sådana bedöms utsiktslösa för att kravet på en stadigvarande nedsättning ska vara uppfylld.
    Om behandlande läkare anser att rehabiliteringsmöjligheter är uttömda får det anses åligga Försäkringskassan att visa att det fortfarande finns möjligheter att genom rehabilitering återfå någon arbetsförmåga.

    I samband med detta har läkarna svårt att ibland skilja på rehabilitering och habilitering. Det är önskvärt att läkarna i större utsträckning använder habilitering när de skriver ett läkarutlåtande för sjukersättning. Då ”slår man sönder” Försäkringskassans motivering till att alla rehabiliteringsinsatser inte är uttömda.

    EU-konventionen
    Artikel 26
    Habilitering och Rehabilitering
    Habilitering är att en person tränar och får stöd så att den kan göra så mycket som möjligt.
    Rehabilitering är träning för att lära sig att göra det man kunde förut.

    Habilitering, att lära sig leva med funktionsnedsättningen på bästa sätt och hitta stöd i vardagen för att bli så självständig som möjligt.

     Göran Söderlund


    Ytterligare hjälp med ärenden


    Jag har lyckats fåt tag på intresserad person i Borås som kommer att hjälpa till i era problem med Försäkringskassan, inledningsvis med sjukpenning, sjukersättning och sjukpenninggrundande inkomst.
    Vi kommer att jobba tillsammans så länge Jari behöver en "mentor". Men han kommer undan för undan att vara självgående.
    Jag går i god för att Jari kommer att bli en resurs för er vilket behövs då ärendemängden har ökat och jag hinner inte med att fixa det själv.

     Jari Qvarnberger, 52 år och boende i Borås.

    Min bakgrund är utbildning inom HR och jag har arbetat som chef samt med personalfrågor i ca 20 år. Jag har även erfarenhet från försäkringsbolag och fackligt arbete, där jag hjälpt och stöttat medlemmar i t ex rehab- och försäkringsärenden samt haft kontakter med myndigheter, bl a försäkringskassan. Dessutom har jag tyvärr egen erfarenhet av försäkringskassan i samband med egen och nära anhörigas sjukskrivningar och vet hur frustrerande det kan vara. Jag ogillar när folk blir orättvist eller illa behandlade och drivs av att ge mitt stöd för att så inte ska ske.

    Välkommen att höra av dig när du vill ha hjälp med rådgivning i försäkringsfrågor.
    Jari Qvarnberger
    073-7720033
    info@jariqvarnberger.se

    Göran Söderlund

    tisdag 7 februari 2017

    Bortre gräns i sjukförsäkringen

    Sjukpenning på fortsättningsnivå kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar

    Tidigare kunde sjukpenning, som huvudregel, betalas ut i sammanlagt högst 914 dagar: 364 dagar på normalnivån, motsvarande ca 80 procent av SGI, sedan 550 dagar på fortsättningsnivån, motsvarande ca 75 procent av SGI (27 kap. 21 och 24 §§ SFB). Därefter erbjöds, både de med anställning och de utan, att via Arbetsförmedlingen delta i Arbetslivsintroduktion (ALI).
    Rehabiliteringspenning till den som var sjukskriven och genomgick rehabilitering betalades ut med samma belopp och hade samma tidsbegränsning som sjukpenning på normal- respektive fortsättningsnivå.
    Att den bortre tidsgränsen har tagits bort innebär att sjukpenning på fortsättningsnivå kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar så länge förutsättningarna i övrigt för rätt till sjukpenning är uppfyllda. Begränsningen till 550 dagar har alltså upphört att gälla (27 kap. 24 § SFB). Samma gäller för rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå (31 kap. 10 § SFB).
    Det innebär att du måste ansökan om sjukpenning på fortsättningsnivå

    Göran S

    torsdag 2 februari 2017

    Läkare behöver hjälp

    Underligt sammanträffande. Senaste veckan ville tre olika läkare ha hjälp mot FK
    Göran S

    Långa väntetider

    Hej
    Bedrövligt med långa väntetider. Upp till 26 veckor vid omprövning.
    Göran S