Försäkringskassan – rätt och fel
Med en bakgrund som anställd på
Försäkringskassan och numera som pensionär har jag under 11 års tid hjälpt de
som får avslag på ersättning eftersom det är Försäkringskassan som bedömer
rätten till ersättning.
Jag har under år 2017 skrivit över 200
ärenden och har en bred erfarenhet vad som gäller.
Jag medverkar vid kundbesök (den
försäkrade) hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vid läkarbesök.
Föreläsningar för föreningar, Fibromyalgiföreningar, Föreningen RME (Riksföreningen för Myalgisk encephalomyelit, kroniskt trötthetssyndrom), Föreningen FUSiG (Föreningen för utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa).
Försäkringskassan får felaktigt mycket kritik för sin bedömning av ersättning. Media vinklar det oftast som att det är Försäkringskassans fel och bortser från att det är flera aktörer i ett ärende.
Visserligen kan man många gånger kritisera Försäkringskassans utredning och bedömning, men ett minst lika stort problem är de medicinska underlag Försäkringskassan har för att göra en rättssäker bedömning. Jag påstår, med min erfarenhet, att vart tredje medicinskt underlag inte innehåller de uppgifter Försäkringskassan behöver för att fatta rätt beslut.
Det vanligaste när det gäller bedömning av aktivitetsbegränsning (arbetsoförmåga) är att det inte framgår vad patienten/den försäkrade inte klarar att utföra med hänsyn till sina besvär.
Vad kunde han/hon göra som frisk och vad kan han/hon inte göra som ”sjuk”.
Ett annat vanligt problem vid sjukskrivning är att läkarna kopierar föregående underlag, vilket ofta blir kommentar från Försäkringskassan ”att inget nytt har hänt”. Det kan iofs bemötas med att om det inte är någon förändring behöver det inte skrivas med andra ord, men det är en fördel om läkaren ändå har ett tillägg, för att undvika problem.
När det gäller sjukersättning (”sjukpension”) har läkarna svårt att veta vad kriterierna är för bedömning av sjukersättning. ”Arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid, oavsett arbete, dvs. skyddat, anpassat, lönebidrag eller Samhall. Alla rehabiliterings-
Möjligheter ska vara uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade. Ev åtgärder som behövs kan vara habilitering, dvs. att förstå besvären och göra vardagen enklare utan att återskapa arbetsförmåga”.
Detta är ett kort inlägg i debatten som visar att om läkarna blir bättre på att skriva sina medicinska underlag får Försäkringskassan lättare att ta rätt beslut och fler ärenden blir rätt bedömda.
Läkarna
är, enligt min mening, onödigt irriterade på Försäkringskassan då det ofta
beror på ofullständiga medicinska underlag.
Det finns naturligtvis anledning att
även kritisera Försäkringskassans bedömning och utredning men det viktigaste är
att få bra underlag för att kunna bedöma och fatta beslut.
Göran Söderlund
Mycket bra info och på ett lättfattligt sätt. Min undran är ändå att om det kommit in FMR utlåtande samt sjukintyg som ger bifall till sjukpenning och där det med samma intyg tre månader senare ges avslag och utförsäkring, hur är det rättsäkert och möjligt. I detta fall har läkaren kryssat i rutan för önskad kontakt med FK, vilket missades , påvisades två ggr men ingen åtgärd gjordes. Vari ligger utredningsskyldigheten hos HL då?
SvaraRadera