tisdag 13 juni 2017

måndag 12 juni 2017

ÄNNU VIKTIGARE INFORMATION

Äntligen har Försäkringskassan insett vad som kan hända när du får et avslag på sjukpenning.

Många har då fortsatt sjukskrivning och läkarintyg från behandlande läkare men har då inte tänkt på att göra  ny sjukanmälan. Du är ju frisk enligt försäkringskassan.

Nu skickar Försäkringskassan en skrivelsemed information.

Vi behöver en ny ansökan om du vill ha sjukpenning efter dag månad år
Försäkringskassan har beslutat att du får sjukpenning till och med den xx månad år. Om du fortfarande är sjuk efter detta datum och vill ha sjukpenning behöver vi en ny ansökan från dig. Det räcker inte enbart med ett nytt läkarintyg.
Du kan göra det enklare för dig att ansöka genom att kryssa i Ja i rutan på sid 2 och skicka tillbaka brevet till oss.
Om du gör det kommer alla läkarintyg som du skickar in under din sjukperiod att gälla som ansökan om sjukpenning för den tid som läkaren skriver i intyget. Det innebär att du inte behöver fylla i ansökningsblankett en gång till.

Om du gör detta slipper du allt krångel med att du inte gjort anmälan och försöka få det godkänt retroaktivt.

Så, om du har en pågående sjukperiod ska du se till at få ett sådan brev.

Göran S
 

torsdag 8 juni 2017

VIKTIG INFORMATION FÖR ATT UNDERLÄTTA



Det avgörande för om sjukersättning ska beviljas eller inte är således inte i första hand hur sjuk en person är, utan vilka begränsningar detta ger i arbete.

Det är bra om du "patient" skriver ner till läkaren dina begränsningar i förhållande till när du var frisk. Vad klarar du inte nu som du klarade tidigare. T.ex. gå kortare sträckor, kan inte gå i trappor, inte stå, sitta längre stunder, dagtrött på grund av dålig sömnkvalitet, ljud- och ljuskänslig, klarar inte offentliga miljöer m m, m m.
Detta är vad Försäkringskassan saknar i medicinska underlag. Bäst är naturligtvis om läkaren skriver, men ge läkaren en förteckning.
Jag har under veckan varit vid två besök på Försäkringskassan och det framgår att det är denna typ av beskrivning som saknas.

Om det finns flera diagnoser, sjukdomar är det också en fördel om läkaren skriver att det föreligger Samsjuklighet.

Om det finns åtgärder som rekommenderas kan det gälla habilitering och ska då inte skrivas att det är rehabilitering. Re betyder åter - alltså åter till tidigare förmåga.

När läkaren förlänger sjukskrivning blir det ofta samma text, fullt naturligt, om det inte är någon skillnad, men Försäkringskassan menar då att inget nytt har tillförts. Det kan då räcka med att läkaren lägger till någon mening, rad t.ex. tillståndet oförändrat eller kanske en viss försämring har inträtt.

Om läkarna gör enligt ovan skulle det underlätta för såväl dem som för dig.

Göran S

tisdag 23 maj 2017

Kognitiv nedsättning

Jag tror inte heller att Försäkringskassans förstår vad det innebär när läkaren skriver att du har kognitiv nedsättning.

Kognitiv kapacitet

Med termen kognitiv kapacitet (eng: cognitive capacity) avses hur god den kognitiva förmågan är: hur mycket man kan minnas, hur svåra problem man kan lösa, hur många detaljer eller funktioner man i en viss typ av uppgifter kan hålla koll på. Multitasking av olika svårighetsgrad är ett exempel på kognitiv kapacitet.
Kognitiv färdighet
Kognitiv färdighet, kognitiva färdigheter (eng: cognitive skill, cognitive ability; pluralis: cognitive skills, cognitive abilities) är speciella kognitiva förmågor som att förstå samband, analysera komplexa sammanhang, utforma en framställning i visst ämne och så vidare. 
Hit hör förmåga att minnas, dra slutsatser, använda eget och främmande språk i olika sammanhang och för olika sammanhang, göra matematiska beräkningar, se relationer, upptäcka likheter och skillnader med mera. Sammanfattas i många fall på engelska med termen conceptual skills.

Göran S 

Exekutiva funktioner

Läkarna använder ibland begreppet exekutiva funktioner.
Jag är mycket tveksam till att handläggarna på Försäkringskassan har en aning om vad som menas.
Några viktiga exekutiva funktioner är:
·         förmågan till att ta initiativ
·         tidsuppfattning, förstå sambandet mellan orsak och verkan
·         förmågan att planera och organisera
förmågan att övervaka sina handlingar, en funktion där handlingar ses hur de görs och om det sättet fungerar, denna funktion hjälper till med självkorrigering
·         förmågan att värdera egna handlingar
·         skapandet av struktur i vardagen
·         förmågan att motivera sig själv till handlingar
·         kunna skjuta upp behovstillfredsställelse
·         förmågan till att inhibera automatiskt agerande
förmågan att fokusera uppmärksamhet, här krävs att ovidkommande saker kan blockeras (inhibition)
förmågan att hålla kvar uppmärksamheten både med och utan distraktioner, denna förmåga är begränsad till minuter
·         förmågan att fördela uppmärksamheten. [3]
Göran S 

 


Normalt förekommande arbete

Försäkringskassan använder som motivering till avslag begreppet att du kan klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Det gäller när du varit sjuk i 180 dagar.
Jag brukar bemöta det med

Normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden

KR, mål nr 7031-16
Sjukvården har således observerat påtagliga symtom vilket har resulterat i godkänd sjukperiod. Gemensamt för läkarintygen är att det inte råder någon tvekan om att min arbetsförmåga var och är nedsatt och har påverkat mitt liv kraftigt. Behandlande läkares bedömning måste tillmätas stor betydelse, då det är läkaren/na som träffar mig och har bäst möjlighet att bedöma mitt mående.
Sammantaget ger intygen en tillräckligt klar bild av hur diagnosen har påverkat min arbetsförmåga, även i förhållande till ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Det är därmed uppenbart att det är sannolikt att jag inte kunnat arbeta heltid i ett förvärvs-
arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Göran S

tisdag 16 maj 2017

Vid läkarbesök

Vid läkarbesök på ca 15 - 20 minuter fyller läkaren alltid i uppgifter om observationer vid undersökningstillfället, besöket.
Det kan då t.ex. stå att patienten rör sig obehindrat, är välklädd, u.a. (utan anmärkning), lyssnar och förstår, tar till sig information, kan klä av och på sig utan hjälp.

Det bör du tänka på som går på läkarbesök. Du kanske orkar vara positiv och fräsch en korta stund det handlar om men har varit dålig både före och efter besöket.

Mest vanligt är att kvinnor vill se fräscha ut oavsett hur de känner sig och klär upp sig, sminkar sig och försöker orka den korta stunden.

Jag menar inte att man ska gå klädd i joggingklädet och vara osminkad men försök ändå att inte verka friskare än du är.

Försäkringskassan tar nämligen upp detta i sin motivering till avslag trots att det är observationer under så kort tid.

GÖR DIG INTE FRISKARE ÄN DU ÄR är budskapet. Man måste inte se frisk ut vid läkarbesöket när man ändå är sjuk all övrig tid.

Göran S