Åter på G efter flyttningsbestyr

Inga speciellt nyheter har inträffat.

Förändring kommer att ske i försäkringen den 1 februari 2016. Då ska den bortre gränsen för sjukpenning tas bort. Vad och hur det ska formuleras får jag återkomma till.
Enbart nya ärenden? Övergångsbestämmelser?

Men, fortfarande finns det mycket att tänka på. Jag har tidigare redovisat men upprepar en del igen;

1. Läkarna är fortfarande "dåliga" på att formulera funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.
2. Läkarna bör i större omfattning redogöra för om det föreligger samsjuklighet
3. Läkarna bör också i större omfattning ange att vissa åtgärder som måste fortsätta är habilitering
    så att inte Försäkringskassan menar att det är rehabilitering.
    Rehabilitering - åtgärd för att återfå arbetsförmåga
    Habilitering - åtgärder får att få en acceptabel vardagstillvaro utan att det återger arbetsförmåga
3. Vid avslag på ersättning gäller det att läsa noga vad FK skriver i beslutet gällande vad som måste
    göras för att skydda sin SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
    För att gälla som aktivt arbetssökande gäller att vara registrerad hos Arbetsförmedlingen i kod 11
    och inget annat.
4. Vid avslag på ansökan om sjukersättning - försök igen både en och fler gånger.
5. Begär journalanteckningar från Försäkringskassan för att se vad FK gjort under ärendets gång.
6. Är du inte nöjd med din handläggare på FK ska dy kräva byte till annan.
7. Får du dåligt bemötande av läkare måste du för din egen skull och framtid byta läkare och kanske
    till och med Vårdcentral
Det finns fler, men detta kan räcka långt.

För övrigt ska jag ha "föreläsning/information hos Fibromyalgiföreningen Göteborg i februari 2016.

Göran S

Ny adress

Hej
Jag har varit inaktiv på kontot en tid.
Flyttar till ny adress
Handvik 107
523 94 Tvärred

Ärendemängden flyter på.
Varit på läkarbesök med kunder.
Haft information hos Fibromyalgiföreningen i Borås.
Varit på muntlig förhandling vid Förvaltningsrätten i Jönköping.

Med andra ord - fullt upp

Göran S

Uppgifter vid ansökan om sjukersättning

Jag får många frågor som gäller vad man ska skriva på blanketten vid ansökan om sjukersättning.
Finns ett läkarutlåtande ska det naturligtvis bifogas. Det finns en ruta att kryssa i om detta. Men, det finns även en ruta där man ska/kan ange vad som hindrar arbete.
Det kan vara svårt att formulera fritt text om detta.

Jag fick i ett ärende en ifylld blankett "Utredningssamtal vid ansökan om sjukersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga". Den har handläggaren på Försäkringskassan tillsammans med min kund fyllt i.
Jag tycker att den skulle användas i samtliga fall vid ansökan om sjukersättning. Begär i samband med ansökan att sådan blankett fylls i.

Annars kanske det är möjligt att få hem blanketten för att fylla i själv, då det är lättare att använda den än att formulera fritt.

Blanketten har nummer FK 15656_002_W

Göran S

Trägen vinner

Fick mail från en kund som efter tre års gemensamt arbete kämpat för att få klart med
sjukersättning.
Flera ansökningar, flera omprövningar, flera överklagan, flera prövningstillstånd.
Och, till slut fick hon rätt hos Kammarrätten.
De medicinska underlagen har i stort sett varit likadana under hela tiden. Dock saknades
arbetsprövning vilket hon genomförde under kort tid. Orkade inte fullfölja.

Det innebär att det kan löna sig att försöka orka genomföra processen flera gånger.

Göran S

Senare inkomna läkarintyg

Senare inkomna intyg med samma diagnos, symtom och besvär

Prövningen av den försäkrades arbetsförmåga utgår från det medicinska underlaget och utredningen i övrigt vid tidpunkten från Försäkringskassans beslut. Det föreligger inte hinder att beakta senare upprättade medicinska underlag under förutsättning att dessa ger en bild av ett sjukdomstillstånd som i huvudsak torde ha förelegat under den i målet aktuella tidsperioden (jfr kammarrättens dom i Göteborg den 5 februari 2012 i mål nr 1489-09)
samt
Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 oktober 2012 i mål nr 5095-11;
Bedömningen ska ske i förhållandena i samband med ansökan, men även de förhållanden som framkommit och uppkommit till dess att Försäkringskassan skiljt sig från ärendet efter omprövning.

Göran S

För dåliga medicinska underlag

RIKSREVISIONEN RiR 2009:07

”Beslut om sjukpenning – har Försäkringskassan tillräckliga underlag”
Försäkringskassan saknar ofta underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning.
Alltför många läkarintyg är bristfälliga . Uppgifter saknas eller är inte av tillräcklig kvalitet.
73 % ej tillräckliga. I 68 % saknas arbetsuppgifternas innehåll. Kompletteras ytterst sällan!!!
Det blir konsekvenser och risk för felaktiga beslut.       
Sakkunnig granskning saknas i var femte avslagsärende.
Riksrevisionen anser att det är anmärkningsvärt att de obligatoriska uppgifterna i det medicinska underlaget saknas i så stor utsträckning eller är bristfälliga SAMT ATT KOMPLETTERING SKER I SÅ LITEN GRAD.
Granskningens resultat visar därmed att Försäkringskassans handläggare ofta saknar underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning. Detta ger sämre förutsättningar för att besluten blir korrekta och rättssäkra. Risken ökar för att personer som har rätt till sjukpenning inte blir beviljade ersättning.

Göran S

Skötsel av barn

Utredning i målet visar att NN i stor utsträckning har fått hjälp och avlastning vad gäller skötsel av barn och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete.

FR Gbg den 13 sep 2013 mål nr 14523-12

Göran S

Deltidssjuksrkiven

Hel eller del av sjukpenning

Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. För att få till exempel halv sjukpenning måste du avstå från att arbeta hälften av din normala arbetstid. Hu­vudregeln är att man ska arbeta del av dag när man är sjukskriven på deltid.
Halv arbetstid behöver inte alltid innebära att du arbetar halva dagar. Det finns vissa möjlig­heter att förlägga arbetstiden på annat sätt om det är medicinskt bättre för dig. Du ska i så fall kontakta din handläggare.

Göran S

Habilitering/rehabilitering

EU-konventionen

Artikel 26
Habilitering och Rehabilitering
Habilitering är att en person tränar och får stöd så att den kan göra så mycket som möjligt.
Rehabilitering är träning för att lära sig att göra det man kunde förut.

Försäkringskassan använder i flera beslut att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är  uttömda.
Om det förekommer åtgärder, t.ex. medicinering, sjukgymnastik mm som är till för att klara vardagstillvaron är det habilitering och återger inte arbetsförmåga.

Läkarna borde i större utsträckning använda begreppet habilitering i sina intyg/utlåtande.

Göran S

Teamutredning TMU

Jag skickade ett brev till Vita Villan, Helsingborg, angående en kvinna som jag hjälper.

I temautredning den 17 november 2014 skrevs följande sammanfattning; Patient med fibromyalgi- besvär sedan 10 år tillbaka. Välutredd, rehabbedömd x flera, bl.a. genomgått Smärtrehab i Ängelholm. Försök till arbetsrehabilitering har misslyckats. Bedöms adekvat behandlad.
Ovan nämnda aktivitetsbegränsningar bedöms därför som varaktiga.

Försäkringskassan skrev i beslut den 13 maj 2015; Försäkringskassan remitterade NN till team-
utredning och med hänsyn till resultatet bedömde Försäkringskassan att rätt till sjukpenning inte förelåg.
Försäkringskassan vidhåller, särskilt med beaktande av vad som framgår av läkarutlåtande efter temautredning för medicinska förutsättningar för arbete, daterad den 17 november 2014, att utredningen inte ger stöd för att NN har en nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel i ett normalt förekommande arbete.

Jag ansåg tillsammans med min kund att det fanns anledning att skriva brev till Vita Villan för att närmare klargöra och möjligen förstå hur Försäkringskassan kan tolka att arbetsförmåga finns.
Vi tycker det framgår en annan tolkning i utredningen.

Svar från Vita Villan den 15 juni 2015;

Svar på din förfrågan om förtydligande av sammanfattning efter teambedömning, TMU.
När vi får ett uppdrag att genomföra teambedömning ingår besök hos läkare, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. En egenanamnes tas upp utifrån "Samtalsguiden" där df får beskriva sina besvär. Journalmaterial inhämtas efter dfs godkännande.
Varje yrkeskategori genomför sedan undersökningar och låter df utföra validerade tester för att resultatet av utredningen ska bli så objektivt som möjligt och för att vår beskrivning av dfs hinder och resurser skall bli så tydliga som möjligt.
(TMU utförs utefter strikta regler, hur utredningen skall genomföras, vilka tester som skall användas och under viss tid. Det alltså inte vi själva som har utformat modellen för TMU utan den ska utföras lika hos alla enheter)
TMU-utlåtandet är den beskrivning av dfs aktivitetsförmåga som framkommit vid bedömnings- tillfället och resulterar i de "kryssrutor" där vi kan gradera nedsättningarna och där det också framgår om det är objektiva fynd eller inte samt om nedsättningarna hör till någon diagnos som df har.
Förtydligande till "kryssrutorna" finns i 4b´s kommentarsfält. Vill man fördjupas sig i vad varje siffra (gradering) står för ska man gå tillbaka till manualen som kan tas från FK´s hemsida; Nivåbeskrivningar, Funktionstillstånd FK 7270.
I prognosrutan gör vi sedan en summering av huruvida nivåbedömningarna beräknas kunna bli förbättrade eller om de är varaktiga eller rent av förväntas bli sämre.
Om det står att "ovan nämnda aktivitetsbegränsningar bedöms som varaktiga" innebär det att vi bedömer att de siffror vi satt inte kommer att förbättras med mer behandling eller spontanläkning över tid etc.
Dock, beroende på siffrornas valör, kan Försäkringskassan bedöma att df har en arbetsförmåga. Det är inte vi som får eller kan göra den bedömningen. Vår uppgift är att beskriva df´s problematik så objektivt som möjligt och sedan gör Försäkringskassan sin bedömning av besvärens svårighets-
grad och om df är berättigad till sjukpenning/ersättning etc.
Vi får inte uttala oss om arbetsförmåga eller ja åsikter om huruvida df är berättigad till ersättning eller inte. Vi skall endast beskriva personen så bra vi kan utifrån de resultat som framkommer under utredningen som teamet har kommit fram till.
Underskrivet av Verksamhetschefen

Föreläsning/information RME, Göteborg

Har fått en ny inbjudan till RME, Göteborg september 2015.
Göran S

Orka, orka, orka!!!

Fick idag ett positivt besked.
Har hjälpt en tjej i ca 4 år med omprövningar, överklaganden i flera omgångar.
Hon har gjort flera nya ansökningar.
Idag; "Hej Göran! Härmed skickar jag beslutet från Kammarrätten. Och vi/du vann och jag är så tacksam. Kan koncentrera mig på mina sjukdomar och stressa mindre.

Det kan alltså löna sig att orka, försöka att gång på gång göra ny ansökan.
Hon får retroaktiv sjukersättning från år 2013.

Göran S

"Semester"

Borta en vecka. 26 april - 4 maj.
Åter i arbete 5 maj
Göran

MÅSTE JAG GÖRA SOM FK SÄGER?

För att Försäkringskassan ska få möjlighet att bevilja ansökan om sjukersättning krävs att det finns underlag, medicinska och/eller övriga, som är "övertydliga.

Försäkringskassan vill ha "Arbetsförmågan ska bedömas vara helt eller delvis stadigvarande nedsatt, dvs för all överskådlig framtid. Dessutom ska alla rehabiliteringsmöjligheter vara uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade."

Ofta kräver Försäkringskassan att ytterligare medicinsk komplettering måste tillföras eller att arbetsprövning måste genomföras.
Måste du då ställa upp på det? Troligen saknar Försäkringskassan tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut och om du inte går med på Försäkringskassans "krav" kan det uppfattas som att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda.

Jag brukar ta en iofs dålig jämförelse från min tid när jag gjorde militärtjänstgöring. Vi gillade inte alltid vad befälen sa att vi skulle göra, men det gällde att ställa in sig i ledet och genomföra för att inte få vidare nackdelar.

Göran S

GE INTE UPP

Jag åter fått några "kunder" som efter flera år och upprepade omprövningar och överklaganden äntligen fått rätt mot Försäkringskassan.
Det kan ha tillkommit nya underlag som har förändrat bedömningen. Det kan även vara nya beslutsfattare som har en annan syn på bedömningarna.
Om du inte orkar, så ta hjälp av närstående eller annan, då det är din framtid det handlar om.

Göran S

"SEMESTER"

Även en 75-åring kan ha semester.
Firar min dag på Teneriffa den 19 mars.
Borta 15 - 23 mars
Göran

FLER AKTÖRER KAN HJÄLPA TILL

Fler kontakter och ett bra kontaktnät är en bra förutsättning för att kunna göra ett bra jobb.

Jag var igår i Vänersborg på ett företag, Capfor, som arbetar med finansiell planering och rådgivare
med bl.a försäkringar i olika former.
Capfor har kunder som kan behöva min hjälp och jag har kunder som kan behöva Capfors hjälp.
Capfor, Drottninggatan 12, 462 30 Vänersborg 0521-57 00 27

Göran S

SAKNAS TILLRÄCKLIG BESKRIVNING I LÄKARINTYG/UTLÅTANDE

Enligt Riksrevisionen, ISF (Inspektionen för Socialförsäkringen) och Försäkringskassans eget regelverk är det inte tillåtet att motivera ett avslagsbeslut med att det saknas tillräcklig beskrivning i en för beslut avgörande omständighet. I ett sådant läge ska handläggaren inhämta komplettering av uppgifter från berörd läkare.

 

Göran S

ME/CFS Kroniskt trötthetssyndrom

Jag kommer att kontakta alla Landsting i Sverige för att få adresser och namn på kontaktperson för de utredningsteam som genomför TMU.

TMU

TMU – teambaserad medicinsk utredning
Landstingen kan göra fördjupade medicinska utredningar åt Försäkringskassan. Ersättning till landstinget utgår från sjukskrivningsmiljarden. Försäkringskassan beställer från landstinget.
Målgrupp för TMU är de försäkrade som har en sammansatt eller svårbedömd sjukdomsbild, exempelvis vid sjukskrivning för flera diagnoser (samsjuklighet) eller där fler faktorer än enbart sjukdom kan påverka arbetsförmågan.
Utredningarna kan bli aktuella i såväl sjukpenningärenden, sjukersättningsärenden som i aktivitetsersättningsärenden.
Syftet med teamutredningen är att få ett fördjupat medicinskt underlag från en läkare och ett utredningsteam med särskild kompetens i försäkringsmedicin.

Då det förekommer ofullständiga underlag, framförallt med diagnoser enligt rubriken, vill jag ha svar på hur respektive team ser på dessa diagnoser.

Eftersom det inom läkarkåren finns olika uppfattning om dessa diagnoser är det viktigt att få reda på vilken uppfattning teamet har. Det kan vara avgörande för bedömning av rätt till ersättning från Försäkringskassan.
Men, även om teamet inte "accepterar" diagnosen ska den anges om det framgår av övriga redovisade underlag.
Jag rekommenderar er som genomgått sådan utredning att få några dagars möjlighet att läsa hela underlaget innan ni svarar på frågan "Instämmer".

Göran S

KONTOR BEDÖMER OLIKA

När Försäkringskassan nekar en person sjukpenning är motiveringarna ofta ofullständiga. Det gör det svårt för den som fått avslag att argumentera för sin sak. Chansen att sedan få ett beslut ändrat beror på vilket kontor som omprövar det. Det visar en ny rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF).

Göran S

BEVISKRAV

Beviskrav

Av 3 kap. 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmåga på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet ”styrka” inte att beviskravet skulle vara högre än ”sannolikt”. Frågan är således om det är sannolikt att arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt.

Kammarrättens i Jönköping dom den 3 augusti 2011, mål nr 1538-11
”Frågan i målet är om AO har rätt till hel sjukersättning från och med april 2010. Eftersom fråga är om förmån, är det AO som har bevisbördan. Det är alltså hon som ska bevisa att hon har rätt till sjukersättning. Vad gäller beviskravet, dvs. måttet på den styrka som krävs för att något ska anses vara bevisat, är det dock tillräckligt att AO gör sannolikt att hennes arbets- förmåga är stadigvarande nedsatt i den mening som avses i 7 kap. 1 § AFL. Det är alltså inte som Försäkringskassan hävdar att det måste klarläggas att hon stadigvarande saknar arbetsförmåga.”

Göran S