Hel eller del av sjukpenning

Hel eller del av sjukpenning

Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. För att få till exempel halv sjukpenning måste du avstå från att arbeta hälften av din normala arbetstid. Hu­vudregeln är att man ska arbeta del av dag när man är sjukskriven på deltid.

Halv arbetstid behöver inte alltid innebära att du arbetar halva dagar. Det finns vissa möjlig­heter att förlägga arbetstiden på annat sätt om det är medicinskt bättre för dig. Du ska i så fall kontakta din handläggare.

Göran S

Socialstyrelsens övergripande principer

Socialstyrelsens övergripande principer;

Hälso- och sjukvård dokumenterar diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag.

Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning med medicinskt underlag som grund. Läkarens bedömning är endast underlag för beslut om sjukpenning.

De båda parterna (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.

Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendationen när det gäller att förstå läkarens bedömning i det medicinska underlaget. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras.

Beslutsstödet är inte tänkt att ersätta dialogen utan att förbättra den.

Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för bedömning.

Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt.

 

Göran S

Medicinskt beslutsstöd

Socialstyrelsens medicinska beslutsstöd gäller inte vid sjukersättning.

Kammarrätten i Göteborg har tydligt fastslagit i dom, mål nr 5927-10.

Beslutsstödet är riktlinjer för hur lång sjukskrivning som kan vara lämplig vid olika sjukdomar. Beslutsstödet är alltså inte tillämpligt i ärenden som rör sjukersättning. Ska bara användas när det gäller rätt till sjukpenning men kan vara till visst stöd men inte avgörande.

T.ex. finns inte diagnoserna Fibromyalgi och ME/CFS med.

Göran S

 

JULKLAPP FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN

Fick idag mail från en kund där Försäkringskassan skrev;

"Försäkringskassan ändrar beslutet om avslag på sjukpenning som fattades den 6 november 2013. Ändringen innebär att beslut blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag.
Det tidigare beslutet ändras därför att det blev fel på grund av at Försäkringskassan inte hade alla nödvändiga uppgifter när beslutet fattades."

Vad kan man dra för slutsats av detta? Jag brukar ofta informera om att så fort någon har fått ett negativt beslut bör man visa detta för behandlande läkare och be att få en komplettering eller förtydligande som går emot Försäkringskassans motivering till avslag. Det behöver då inte skrivas som nytt läkarintyg. Det är bättre och enklare för läkaren att skriva vanligt brev.

Göran S

Ränta på retroaktiv utbegtalning

Det kan finnas möjlighet att ansöka om ränta på retroaktiv utbetalning.
Om du får godkänt i högre instans kan det blir fråga om utbetalning för tid tillbaka.

Det finns en dom från Högsta Domstolen meddelad i Stockholm den 27 december 2013, T 2139-12.
Ärendet gäller Försäkringskassan där en kvinna fick 445 000 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen.

Skadestånd enligt 3 kap. skadeståndslagen
Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ersätts ren förmögenhetsskada som har vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning osv.

Det är alltså inte fråga om ärenden som gäller bedömning utan ska vara genom fel eller försummelse.

Göran S

JOURNALANTECKNINGAR

Förvaltningslagen 7 §
Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Jag rekommenderar ofta att begära journalanteckningar från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Göran S