I anteckning från läkare;
"NN har också av FK:s handläggare fått veta att föregående läkarutlåtande håller väl för bedömning, men att man måste ändra formuleringen "sannolikt" som finns vid två olika ställen. Det måste vara helt klart uttryckt att det intge finns någon möjlighet till framtida arbetsförmåga. Det behövs alltså ett nytt läkarutlåtande. Man behöver också ha ett nytt status med aktuellt datum.
Göran S
måndag 21 juni 2010
NY "MEDARBETARE"
Jag har lyckats övertala min dotter, också med FK-bakgrund, att hjälpa de som "drabbas" av regelsystemet med Försäkringskassan.
Lisbeth Ågren, 48 år, telefon 0768-66 65 59, bor i Borås
Göran S
Lisbeth Ågren, 48 år, telefon 0768-66 65 59, bor i Borås
Göran S
torsdag 17 juni 2010
INTRESSANTA DOMAR!!!!
Kammarrätten i Jönköping, mål nr 857-09;
P har kontinuerlig smärta i vänster arm, axel och nacke. Smärtan försämras av stress, tunga arbeten och statiskt arbete. P:s behandlande läkare, med vilken hon haft kontakt med sedan 2001, är av den bestämda uppfattningen atty P:s arbetsförmåga är nedsatt i alla vanliga arbeten då något på arbetsmarknaden vanligt förekommande arbeten som inte är tungt, statiskt eller stressigt inte finns att uppbringa. Någon annan utförlig utredning har inte förebringats av Försäkringskassan. Vid en sammantagen bedömning av utredningen i målet finner kammarrätten att det saknas anledning att frångå behandlande läkares bedömning av P:s arbetsförmåga. Kammarrätten finner således att P:s arbetsförmåga har varit på grund av sjukdom nedsatt i ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.
Samma Kammarrätt mål nr 2344-08;
E har under lpng tid uppburit sjukpenning eller sjukersättning. Hon har inför tidigare perioder utretts beträffande sjukdom och nedsättning av arbetsförmåga. Det är ostridigt att det läkarutlåtande som E gett in till stöd för sin nu aktuella begäran om sjukersättning bristfälligt beskriver hennes nedsättning av arbetsförmågan och ger en ofullständig bild av hennes status.
Den sammantagan utredningen i målet får dock i avsaknad av annan utförlig utredning som talar i motsatt riktning i tillräcklig grad anses visa att hennes arbetsförmåga på grund av sjudkom är nedsatt i ett på arbetsmarknaden förekommande arbete.
Vad den försäkrings medicinske rådgivaren kortfattat angett efter muntlig konsultation föranleder inte någon annan bedömning.
Mot bakgrund härav har E rätt till sjukersättning
Göran S
P har kontinuerlig smärta i vänster arm, axel och nacke. Smärtan försämras av stress, tunga arbeten och statiskt arbete. P:s behandlande läkare, med vilken hon haft kontakt med sedan 2001, är av den bestämda uppfattningen atty P:s arbetsförmåga är nedsatt i alla vanliga arbeten då något på arbetsmarknaden vanligt förekommande arbeten som inte är tungt, statiskt eller stressigt inte finns att uppbringa. Någon annan utförlig utredning har inte förebringats av Försäkringskassan. Vid en sammantagen bedömning av utredningen i målet finner kammarrätten att det saknas anledning att frångå behandlande läkares bedömning av P:s arbetsförmåga. Kammarrätten finner således att P:s arbetsförmåga har varit på grund av sjukdom nedsatt i ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.
Samma Kammarrätt mål nr 2344-08;
E har under lpng tid uppburit sjukpenning eller sjukersättning. Hon har inför tidigare perioder utretts beträffande sjukdom och nedsättning av arbetsförmåga. Det är ostridigt att det läkarutlåtande som E gett in till stöd för sin nu aktuella begäran om sjukersättning bristfälligt beskriver hennes nedsättning av arbetsförmågan och ger en ofullständig bild av hennes status.
Den sammantagan utredningen i målet får dock i avsaknad av annan utförlig utredning som talar i motsatt riktning i tillräcklig grad anses visa att hennes arbetsförmåga på grund av sjudkom är nedsatt i ett på arbetsmarknaden förekommande arbete.
Vad den försäkrings medicinske rådgivaren kortfattat angett efter muntlig konsultation föranleder inte någon annan bedömning.
Mot bakgrund härav har E rätt till sjukersättning
Göran S
lördag 12 juni 2010
OTILLRÄCKLIGA MEDICINSKA UNDERLAG
Den 10 juni redovisas i Borås Tidning (www.bt.se) en artikel om en kvinna som "haft två diskbråck i nacken - ska ändå arbeta heltid".
Försäkringskassans chef i Borås hänvisar till att skriftligt beslut ännu inte är fattat i ärendet.
- Ibland ställs anspråk på ersättning som inte överensstämmer med handläggaens uppfattning. Det handlar oftast om att man värderar informationen på olika sätt. I de flesta fall hadlar det om medicinska underlag som inte är tillräckliga.
Beträffande "inte tillräckliga underlag" skriver Socialstyrelsen;
"Båda parter (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.
Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendatioerna när det gäller att förstå läkarens bedömning i de medicinska underlagen. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras.
Göran S
Försäkringskassans chef i Borås hänvisar till att skriftligt beslut ännu inte är fattat i ärendet.
- Ibland ställs anspråk på ersättning som inte överensstämmer med handläggaens uppfattning. Det handlar oftast om att man värderar informationen på olika sätt. I de flesta fall hadlar det om medicinska underlag som inte är tillräckliga.
Beträffande "inte tillräckliga underlag" skriver Socialstyrelsen;
"Båda parter (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.
Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendatioerna när det gäller att förstå läkarens bedömning i de medicinska underlagen. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras.
Göran S
tisdag 8 juni 2010
BEVISKRAV
Jag fick i ett ärende en intressant skrivning från en Förvaltningsrätt i ett ärende där de ändrade Försäkringskassans beslut och beviljade sjukpenning.
Under rubriken Beviskrav skrev Förvaltningsrätten;
"Av 3 kap 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet "styrka" inte att beviskravet i målet skulle vara högre än "sannolikt".
Frågan är således om det är sannolikt att NN:s arbetsfärmåga på grund av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel.
Göran S
Under rubriken Beviskrav skrev Förvaltningsrätten;
"Av 3 kap 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet "styrka" inte att beviskravet i målet skulle vara högre än "sannolikt".
Frågan är således om det är sannolikt att NN:s arbetsfärmåga på grund av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel.
Göran S
LÄKARE HAR SVÅRT ATT SJUKSKRIVA
Aftonbladet, Debatt, 2010-06-07
Sjukskrivningar är ett komplicerat ämne. Varannan läkare anser sig behöva mer kompetens inom området, enligt en doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
Två tredjedelar av läkarna i Sverige har sjukskrivningsärenden - och en majoritet av dessa har det minst en gång per vecka.
Många läkare tycker det är svårt att bedöma arbetsförmågqan - och at hantera konflikter i ämnet med patienter.
Jag har på senare tid också blivit uppringd vid ett flertal tillfällen av läkare angående hur det ska uttryckas på läkarintyg.
Förra veckan var jag med en kund på läkarbesök i Uddevalla. Resa tor Varberg-Uddevalla för ca 30 minuters besök.
Det är alltså idag kanske det största problemet. Enligt statistik är ca 73 % av intygen för dåligt skrivna för att FK ska kunna fatta rätt beslut. Iofs ska FK enligt Socialstyrelsen ta kontakt och föra "en konstruktiv dialog" med läkarna, men enligt Riksrevisionens granskning sker detta i för få fall, vilket åsidosätter rättsäkerheten.
Göran S
Sjukskrivningar är ett komplicerat ämne. Varannan läkare anser sig behöva mer kompetens inom området, enligt en doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
Två tredjedelar av läkarna i Sverige har sjukskrivningsärenden - och en majoritet av dessa har det minst en gång per vecka.
Många läkare tycker det är svårt att bedöma arbetsförmågqan - och at hantera konflikter i ämnet med patienter.
Jag har på senare tid också blivit uppringd vid ett flertal tillfällen av läkare angående hur det ska uttryckas på läkarintyg.
Förra veckan var jag med en kund på läkarbesök i Uddevalla. Resa tor Varberg-Uddevalla för ca 30 minuters besök.
Det är alltså idag kanske det största problemet. Enligt statistik är ca 73 % av intygen för dåligt skrivna för att FK ska kunna fatta rätt beslut. Iofs ska FK enligt Socialstyrelsen ta kontakt och föra "en konstruktiv dialog" med läkarna, men enligt Riksrevisionens granskning sker detta i för få fall, vilket åsidosätter rättsäkerheten.
Göran S
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)