Försäkringskassan vill förtidspensionera fler

Ekonomi Kraven för att få sjukersättning, tidigare kallat förtidspension, är i många fall inte rimliga. Det anser Försäkringskassan och föreslår regeringen att underlätta för personer över 61 år att gå från sjukskrivning till sjukersättning.

- Vi vill ha till stånd en rimlig bedömning när förutsättningarna är uttömda, eller väldigt begränsade, för en person att komma tillbaka i arbete, säger Lars-Åke Brattlund, avdelningschef på Försäkringskassan.

Han säger att myndigheten skriver till regeringen eftersom de har sett att ett växande antal personer hamnar i långa sjukskrivningar, när det egentligen vore motiverat att bevilja dem sjukersättning. Reglerna förhindrar dock det. Sjukersättning hette tidigare förtidspension.

Inget att erbjuda

- Vi ser att vi har fått en äldre grupp som har varit sjukskrivna länge och där vi egentligen inte har något att erbjuda eller göra. Då måste vi hitta en rimlig hantering av det, säger Lars-Åke Brattlund.

Myndigheten vill inte bara göra det lättare för långtidssjukskrivna äldre att få sjukersättning. Man vill även, enligt skrivelsen till regeringen, lätta på kravet för personer under 61 att få det.

Nuvarande regler för bedömningen om det finns jobb att ta är för strikta, enligt myndigheten. En person kan nekas sjukersättning på grund av att han eller hon skulle kunna ta ett jobb med lönebidrag, trots att det inte finns några sådana lediga jobb att söka.

Socialminister Annika Strandhäll (S) säger i en skriftlig kommentar att regeringen har noterat att antalet personer som beviljas sjukersättning har sjunkit drastiskt. Minskningen började efter det att den borgerliga regeringen skärpte reglerna och tog bort den tidsbegränsade ersättningen. Många har i stället blivit fortsatt långtidssjukskrivna. Den nuvarande regeringen har slopat den bortre gränsen för sjukskrivningar.

Börjat analysera

"Jag och regeringen har också uppmärksammat det historiskt låga nybeviljandet av sjukersättning och har därför börjat se över och analysera frågan", kommenterar ministern och tillägger att "Försäkringskassans inspel är värdefulla".

Formulärets överkant

Formulärets nederkant

Försäkringskassan räknar med att omkring 6 000 personer får beslut om sjukersättning i år, en nedgång från 40 000 per år i mitten av 2000-talet.

Om regeringen och riksdagen ändrar reglerna som myndigheten föreslår kommer antalet nybeviljade sjukersättningsfall att öka med 11 000-17 000 per år det första året, 5 000-9 000 åren därefter. Kostnaderna bedöms öka med cirka 100 miljoner kronor per år, netto.

Försäkringskassan föreslår att reglerna ska ändras från 2019.

Mer innehåll

Fakta: Sjukersättning

Sjukersättning kallades tidigare förtidspension.

Sjukersättning kan den få som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Antalet steg därefter något och var klart över en halv miljon per månad fram till 2008, då det började gå ner.

För närvarande är det under 300 000 per månad. Men många som tidigare hade blivit beviljade sjukersättning är istället långtidssjukskrivna.

Källa: FörsäkringskassanDela

Annika Strandhäll Lars-Åke Brattlund Försäkringskassan

Göran Söderlund

Intressant radiointervu

Hej Göran

Skickar en länk som du kan lyssna på när du får lite tid över:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/973707?programid=4091

 

Göran Söderlund

Artikelserie i Sveriges Radio Jämtland

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6816507

image001.jpg JPEG image - 7 KB

Göran Söderlund om dåliga läkarintyg.MP3 Downloadable File - 19 MB

Försäkringskassan – rätt och fel

Med en bakgrund som anställd på Försäkringskassan och numera som pensionär har jag under 11 års tid hjälpt de som får avslag på ersättning eftersom det är Försäkringskassan som bedömer rätten till ersättning.

Jag har under år 2017 skrivit över 200 ärenden och har en bred erfarenhet vad som gäller.

Jag medverkar vid kundbesök (den försäkrade) hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vid läkarbesök.

Föreläsningar för föreningar, Fibromyalgiföreningar, Föreningen RME (Riksföreningen för Myalgisk encephalomyelit, kroniskt trötthetssyndrom), Föreningen FUSiG (Föreningen för utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa).

 

Försäkringskassan får felaktigt mycket kritik för sin bedömning av ersättning. Media vinklar det oftast som att det är Försäkringskassans fel och bortser från att det är flera aktörer i ett ärende.

Visserligen kan man många gånger kritisera Försäkringskassans utredning och bedömning, men ett minst lika stort problem är de medicinska underlag Försäkringskassan har för att göra en rättssäker bedömning. Jag påstår, med min erfarenhet, att vart tredje medicinskt underlag inte innehåller de uppgifter Försäkringskassan behöver för att fatta rätt beslut.

Det vanligaste när det gäller bedömning av aktivitetsbegränsning (arbetsoförmåga) är att det inte framgår vad patienten/den försäkrade inte klarar att utföra med hänsyn till sina besvär.

Vad kunde han/hon göra som frisk och vad kan han/hon inte göra som ”sjuk”.

Ett annat vanligt problem vid sjukskrivning är att läkarna kopierar föregående underlag, vilket ofta blir kommentar från Försäkringskassan ”att inget nytt har hänt”. Det kan iofs bemötas med att om det inte är någon förändring behöver det inte skrivas med andra ord, men det är en fördel om läkaren ändå har ett tillägg, för att undvika problem.

 

När det gäller sjukersättning (”sjukpension”) har läkarna svårt att veta vad kriterierna är för bedömning av sjukersättning. ”Arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid, oavsett arbete, dvs. skyddat, anpassat, lönebidrag eller Samhall. Alla rehabiliterings-

Möjligheter ska vara uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade. Ev åtgärder som behövs kan vara habilitering, dvs. att förstå besvären och göra vardagen enklare utan att återskapa arbetsförmåga”.

 

Detta är ett kort inlägg i debatten som visar att om läkarna blir bättre på att skriva sina medicinska underlag får Försäkringskassan lättare att ta rätt beslut och fler ärenden blir rätt bedömda.

 Läkarna är, enligt min mening, onödigt irriterade på Försäkringskassan då det ofta beror på ofullständiga medicinska underlag.

Det finns naturligtvis anledning att även kritisera Försäkringskassans bedömning och utredning men det viktigaste är att få bra underlag för att kunna bedöma och fatta beslut.

Göran Söderlund