SAMSJUKLIGHET

Samsjuklighet;

Samsjuklighet är en förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom och kan vara en faktor som gör att det inryms i begreppet – allvarlig sjukdom/skada.

Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan.

Det är viktigt att läkaren anger i intyg/utlåtande om det föreligger samsjuklighet.

Göran S

SKÖTSEL AV BARN - ARBETE?

Utredning i målet visar att NN i stor utsträckning har fått hjälp och avlastning vad gäller skötsel av barn och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete.

FR Gbg den 13 sep 2013 mål nr 14523-12

Göran S

FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT BESLUTSSTÖD

Socialstyrelsens medicinska beslutsstöd gäller inte vid sjukersättning.

Kammarrätten i Göteborg har tydligt fastslagit i dom, mål nr 5927-10.

Beslutsstödet är riktlinjer för hur lång sjukskrivning som kan vara lämplig vid olika sjukdomar. Beslutsstödet är alltså inte tillämpligt i ärenden som rör sjukersättning. Ska bara användas när det gäller rätt till sjukpenning men kan vara till visst stöd men inte avgörande.

T.ex. finns inte diagnoserna Fibromyalgi och ME/CFS med.

 

Göran S

Habilitering - rehabilitering

I många beslut framgår att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda.

Om du måste genomgå vissa aktiviteter kan det vara habilitering - dvs att genomföra saker för att klara vardagen, få en dräglig tillvaro, men det återskapar inte arbetsförmåga.
Det är mycket värdefullt om läkaren i större omfattning använder order habilitering.

EU-konventionen
Artikel 26
Habilitering och Rehabilitering
Habilitering är att en person tränar och får stöd så att den kan göra så mycket som möjligt.
Rehabilitering är träning för att lära sig att göra det man kunde förut.

 

Göran S

Olika kontor bedömer olika samt saknas tillräcklig beskrivning

När Försäkringskassan nekar en person sjukpenning är motiveringarna ofta ofullständiga. Det gör det svårt för den som fått avslag att argumentera för sin sak. Chansen att sedan få ett beslut ändrat beror på vilket kontor som omprövar det. Det visar en ny rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF).

 

Enligt Riksrevisionen, ISF (Inspektionen för Socialförsäkringen) och Försäkringskassans eget regelverk är det inte tillåtet att motivera ett avslagsbeslut med att det saknas tillräcklig beskrivning i en för beslut avgörande omständighet. I ett sådant läge ska handläggaren inhämta komplettering av uppgifter från berörd läkare.

"Styrka" - "Sannolikt"

Beviskrav

Av 3 kap. 8 § AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmåga på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet ”styrka” inte att beviskravet skulle vara högre än ”sannolikt”. Frågan är således om det är sannolikt att arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt.

 Kammarrättens i Jönköping dom den 3 augusti 2011, mål nr 1538-11

”Frågan i målet är om AO har rätt till hel sjukersättning från och med april 2010. Eftersom fråga är om förmån, är det AO som har bevisbördan. Det är alltså hon som ska bevisa att hon har rätt till sjukersättning. Vad gäller beviskravet, dvs. måttet på den styrka som krävs för att något ska anses vara bevisat, är det dock tillräckligt att AO gör sannolikt att hennes arbets- förmåga är stadigvarande nedsatt i den mening som avses i 7 kap. 1 § AFL. Det är alltså inte som Försäkringskassan hävdar att det måste klarläggas att hon stadigvarande saknar arbets-

förmåga.”

Göran S