HURRA FÖR FMR!!!

FMR är Försäkringskassans rådgivande läkare, försäkringsmedicinsk rådgivare.

Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 6771-11, 2012-03-15

Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar NN berättigad till sjukersättning.

Försäkringskassan har i skrivelse till Förvaltningsrätten medgett, att mot bakgrund av nu föreliggande medicinsk utredning får NN,s arbetsförmåga anses stadigvarande helt nedsatt på grund av sjukdom. Han är därför berättigad till hel sjukersättning.

XX, försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR, tillika specialist i allmänmedicin, företagsvår och psykosocial medicin anför i yttrande den 2 januari 2012 bl.a. följande.

Diagnosen Kroniskt trötthetssyndrom har varit kontroversiell, men det bedöms inte finnas anledning att ifrågasätta denna diagnos. NN,s nuvarande symtombild överensstämmer med diagnoskriterierna för sjukdomen. Endast 10 % tillfrisknar helt. Det är sannolikt att NN,s tillstånd har blivit kroniskt. Prognosen är utifrån nu känd vetenskap dålig och bestående för all överskådlig framtid. NN har prövat många olika behandlingar utan framgång och det är inte troligt att det finns några ytterligare medicinska behandlingar som skulle kunna ge honom arbetsförmågan åter. Han har smärtor i kroppen och är infektionskänslig. Han har även en kognitiv nedsättning.

Om någon av Er har ett pågående ärende där beslut inte tagits anser jag att Ni ska skicka in detta som komplettering.
Jag har tyvärr ingen möjlighet att leta igenom alla mina akter.

 

Göran S

REKOMMENDERAT ?

Jag har en kund som fick problem med borttappade handlingar.
Hon skickade handlingarna med rek (rekommenderat) till omprövningsenheten. Då det gått ett tag kontaktade hon enheten och fick besked att de inte fått handlingarna.
Min kund hade kvitto på inlämnade handlingar.
Hon tog kontakt med posten och fick uppgift om datum, klockslag och namn på den som kvitterat, hämtat handlingarna.
Ringde åter omprövningsenheten och uppgav allt utom klockslag. Fick då svar från mydnigheten som även kunde säga vid vilket klockslag handlingarna hämtats.
Men, handlingarna var ändå försvunna.
Jag hade naturligtvis kopior på allt så det ordnade sig.

Med detta kan det vara värt att fundera på om handlingar alltid ska rekommenderas.

Göran

SAMSJUKLIGHET

Samsjuklighet;

Om läkaren bedömer att samsjuklighet förvärrar nedsättningen ska läkaren ange detta.

DE FLESTA HANDLÄGGARE UPPGER ATT DE INTE ALLTID BEGÄR KOMPLETTERINGAR NÄR SJUKSKRIVNINGSTIDEN ÖVERSKRIDS OCH MOTIVERING SAKNAS. FRÄMSTA ORSAKEN UPPGES VARA ATT DE INTE ANSER SIG HA TID.

Det finns en osäkerhet bland handläggarna hur beslutsstödet ska tillämpas bl a i situationer där den försäkrade har fler diagnoser.

23 % av handläggarna har inte deltagit i utbildning. Av de som deltog ansåg 28 % att utbildningen höll låg kvalitet.

Beslutsstödet är inte ett beslutsunderlag för bedömning av rätt till sjukersättning utan bör i stället ge en impuls till utredning med läkarna.

Samsjuklighet är en förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom och kan vara en faktor som gör att det inryms i begreppet – allvarlig sjukdom/skada.

Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan.

Det är viktigt att läkaren anger "Samsjuklighet" i intyget.

Göran S

OTILLRÄCKLIGA UPPGIFTER

RIKSREVISIONEN RiR 2009:07

”Beslut om sjukpenning – har Försäkringskassan tillräckliga underlag”

Försäkringskassan saknar ofta underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning.

Alltför många läkarintyg är bristfälliga . Uppgifter saknas eller är inte av tillräcklig kvalitet.

73 % ej tillräckliga. I 68 % saknas arbetsuppgifternas innehåll. Kompletteras ytterst sällan!!!

Det blir konsekvenser och risk för felaktiga beslut.       

Sakkunnig granskning saknas i var femte avslagsärende.

Riksrevisionen anser att det är anmärkningsvärt att de obligatoriska uppgifterna i det medicinska underlaget saknas i så stor utsträckning eller är bristfälliga SAMT ATT KOMPLETTERING SKER I SÅ LITEN GRAD.

Granskningens resultat visar därmed att Försäkringskassans handläggare ofta saknar underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning. Detta ger sämre förutsättningar för att besluten blir korrekta och rättssäkra. Risken ökar för att personer som har rätt till sjukpenning inte blir beviljade ersättning.

Göran S

FÖRSÄKRINGSKASSANS UTREDNINGSSKYLDIGHET

Kammarrättens dom den 31 oktober 2011, Mål nr 1814-10 kan vara vägledande när det gäller Försäkringskassans utredningsskyldighet. 

”Försäkringskassan bestred bifall då behandlande läkare inte angett några egentliga aktivitetsbegränsningar.

Kammarrätten – Enligt 3 kap. 8 § andra stycket AFL ska den försäkrade till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen.

Bestämmelsen anses innebära att det är den försäkrade som har ”bevisbördan” för att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

Att en sådan bevisbörda anses åvila den försäkrade innebär emellertid inte att Försäkringskassan, om den bevisning i form av läkarintyg som presenteras av den försäkrade anses vara bristfällig i något avseende, utan vidare kan vägra den försäkrade ersättning med hänvisning härtill.

Av övriga bestämmelser i AFL, bl.a. 3 kap. 8 och 8 a §§, av olika förarbetsuttalanden(se t.ex prop. 1994/95:147 s. 27 ff.) och av rättspraxis (se särskilt RÅ 2010 ref. 120) framgår tydligt att uttalanden om en försäkrades bevisbörda förutsätter att Försäkringskassan fullgör sin utredningsskyldighet. Om det medicinska underlag som presenteras av den försäkrade är bristfälligt, så att det inte går att bedöma på vilket sätt arbetsförmågan sätts ned på grund av sjukdom, finns det flera sätt för Försäkringskassan att skaffa sig ett bättre beslutsunderlag.

I det här fallet kan konstateras att de medicinska underlagen har varit knapphändigt ifyllda av den behandlande läkaren, och att detta särskilt gäller beskrivningen av hur sjukdomen begränsar NN,s aktivitetsförmåga. Enligt Kammarrättens mening har det i denna situation ålegat Försäkringskassan att försöka komplettera utredningen, t.ex. genom att ta kontakt med den behandlande läkaren. Några sådana åtgärder har dock, såvitt framgår av handlingarna i målet, inte företagits.

Den osäkerhet som kan anses finnas ska med hänsyn till Försäkringskassans utredningsskyldighet inte verka till nackdel för NN.”

Göran S

OFULLSTÄNDIGA LÄKARINTYG

Socialstyrelsens övergripande principer;

Hälso- och sjukvård dokumenterar diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag.

Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning med medicinskt underlag som grund. Läkarens bedömning är endast underlag för beslut om sjukpenning.

De båda parterna (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.

Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendationen när det gäller att förstå läkarens bedömning i det medicinska underlaget. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras.

Göran S

MÄNNISKOVÄRDE OCH SOLIDARITET

Grundlagen

För rättssäkerheten krävs också, att man inte bara väger in det, som står i den skrivna bokstaven i lagen utan också andra aspekter, som gör att man gör etiska överväganden, så att beslutet kan gå åt ena eller andra hållet.

Om det uppstår en situation, där det står och väger, finns principer i grundlagen och principer i sjukförsäkringen, som ska styra vägvalet.

Det handlar bl a om att beakta principer om människovärde och solidaritet.

Göran S